Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de rå och oflipade. Gemenligen finnes dock Diamants» bch
Rubin uti oåaedrilke cryftaller: Topafen parallelipipedilk, och
Smaragden hexagonifk, affiympad. — Deras renhet och glans
uptäc-kes ej förr än efter flipning. — Vid fonderflagningen falla de me«
rendels uti Ikifferartade fplittror, i fvnnerhet topafen. — För blås*
sör, vid vanlig lampeid, öro mäft alle ofmältelige utan tilfats,
eller per fe, men med tilfats af borax kunna en del bringas til
©färgadt glas 5 dock ej få lätt fom glasflufler. Smaragd och
chry-folith hafva likväl til någon del, vid. denna hettan, enfamt kunnat
finältas; äfven granat ocfi hyacinth. Hurudan verkan den
fträn-gafle hetta, fom för biåsrör med tflhjelp af eldsluft kunnat
åfiad-kommas, förmått utöfva på ädla fienar, är redan anfördt under
ordet Eldbårdningar. 1 anfeende til deras förhållande uti fådan
fmälthetta, föreflår Herr Lavoisier, fom anflält defla rön, ädla
fienars indelning uti fem clafler, nämligen:
1:0 Diamanten, fom äger den befynnerliga egenikapen at,
utan fmältning’, vara bränbar och flyktig i eld.
2:0 De ädla fienar, fom behålla fin färg, men kunna mjukna
och fammanbakas» utan at förlora hvarken hufvud-egenfkapen eller
något märkeligt uti vigten, fåfom Rubin och Sapbtr.
3:0 De fom äro lika eldhärdige med Rubin, men förlora fm
färg, fåfom Hyacintben.
4:0 Halffmältelige, fom uti denna elden förlora ända til -fsdel
af deras vigt, tillika med färgen helt och hållit, famt lemna icke
annat än en hvit fammanbakad jord, eller bi6cuit. Sålunda
förhålla fig de Sachfiike och Brafiliänike topafer och rubiner.
yrte Gaflen innefattar fmaragd, cbryfolitb och granat, fom
på kolet fmälta til färgadt, men ogenomlkinligit glas.
Herr Lavoisier anfer ej omöjeligit at til en fiörre fien
kunna fammanfmälta fleré fmå rubiner, i anfeende til den fega
mjukhet, fom de uti fmälthetta erhålla. Denne konfien och
handgre-pet därvid är dock ännu intet utarbetad.
Ädla fienar hafva ock nu mera blifvit kände til fine
beflånds-delar, hvilka uti de klara och färgade, fåfom Rubin, Sapbir,
Smaragd, Topas och Hyacintb .befunnits vara enahanda, nemligen
Lera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
