Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillika ingSr, kan den va‘1 föras til åkerjord af tredje graden,
eller ibland de minft fruktbara. Se Åkerjord.
Orke, eller kallas uti Väfterdalarne den myrmalm,
fom’nyttjas af Allmogen, uti Lima, Särna och flere focknar, at
däraf fmälta järn uti deras fmå blåfterugnar, eller kållingar. Se
Myr järnsverk. ’
Detta örke får efter färlkilt belkaffenhet olika namn, fåfom:
Brandörke är en fvart, lös och jord blandad famt likafom
kol-artad myrmalm, fom anfes för den fämlla, eller odugelig, och
därföre bortkaftas.
GrånSrke är til färgen brunt och något grönaktigt, groft och
hvafst. Hålles för at vara af medelmåttig godhet, och finnes
något djupt uti myran.
RSdårke är mörkrödt, roflfärgadt famt grofgrynigt: kännes
emellan tänderne något fegt, näftan fom kåda: är fåledes en ren
hopgyttrad järnochra famt den bafla och rikafle, fom-hälft fökes
och nyttjas. Uti digelprof har denna forten funnits hålla ända til
49 procent järn. é
Under ordet Myrjärns-verk är väl anmärkt at järnet kan af
fådant örke, eller af myrmalm, utbringas uti något höga och
trånga ugnar, fom under ordet Shggjmältning belkrifvasj men
efter anftäldt förfök har befunnits at därvid erhålles allenaft fmå
fkingrade järnfärlkor, och ftundom äfven någon del uti tackjärn,
hvaremot en liten helt låg ugn, fom ej varit mer än 2 alnar hög,
uti en upp- och nedvänd conilk eller fockertopps-lik form, och
hvilkens diameter uti öfra öpningen varit 7 och vid botten 3
qvarter, vifat fördelaktigafte verkan, i det järnet, efter några
Sffffff 3 tim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
