Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverste Aminoff till lifstidsfängelse på Carlstens fästning, och en
hoffröken hos prinsessan Sofia Albertina, Magdalena Rudenschöld,
att på Riddarhustorget stå 1 timma i halsjern samt derefter till
spinnhus på lifstid, hvilka straff äfven gingo i fullbordan. Vid
fyllda 18 år, den 1 November 1796, mottog Gustaf Adolf
riksstyrelsen. Hvad konungen vann genom rättvisa, förlorade han
genom sin orubbliga egensinnighet, synnerligast i fråga om
Napoleon. Detta medförde äfven Pomerns förlust. Det
olyckliga kriget med Ryssland 1808 tillkom nu och bidrog att öka
det allmänna missnöjet. Genom en palatsrevolution den 13 Mars
1809 afsattes Gustaf Adolf, och hertig Carl förmåddes ännu en
gång att i egenskap af riksföreståndare öfvertaga styrelsen.
Klockan 1 om natten affördes f. d. konungen till Drottningholm,
hvarifrån han ytterligare transporterades till Gripsholm. Den 1
Maj uppsade ständerne honom tro och lydnad, och sedan en
ny regeringsform blifvit af dem antagen, uppsteg hertigen af
Södermanland den 29 Juni samma år, under namn af Carl XIII,
på svenska tronen. Som emedlertid riket genom kriget med
Ryssland var hardt nära branten af sitt förderf, blef ingenting
angelägnare än att sluta fred med denna makt, hvilket äfven
skedde den 27 September, ehuru med uppoffring af Finland.
Emedan konungen redan var till åren, skreds äfven till val af
tronföljare, som föll på prins Christian August af
Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg, hvilken såsom svensk
kronprins antog namnet Carl August. Denne dog likväl några
månader derefter hastigt af slag under en resa till Skåne, men
ryktet spridde sig att det skulle varit af förgift, och man
antydde till och med excellensen grefve Fersen och hans syster,
grefvinnan Piper, såsom anstiftare till mordet. Detta föranledde
ett uppträde, i vederstygglighet jemförligt med nästan hvilket
som häldst i franska revolutionen af 1789. Då kronprinsens lik
den 30 Juni 1810 skulle införas till Stockholm, intog grefve
Fersen i egenskap af riksmarskalk sitt rum i sorgetåget. På
Stora Nygatan anfölls dock hans vagn med stenkastning, så att
han måste taga sin tillflykt till ett hus i hörnet af
Gråmunkegränd. Generaladjutanten Silfversparre, som ditkom, lofvade
folket, för att lugna det, att han skulle insättas i arrest på
rådhuset, till dess saken hann blifva lagligen undersökt, men
på vägen dit anfölls Fersen å nyo och mördades utanför sjelfva
rådhuset på det skändligaste sätt med slag af parapluier och
käppar. Kläderne sletos derpå af hans kropp, och liket
misshandlades ännu ytterligare, utan att den på Riddarhustorget
uppställde militären företog det minsta för att afböja detta
ohyggliga våld. För mensklighetens heder återstår den önskan, att
ett sådant kannibaliskt uppträde aldrig mer i Sverige måtte ega
rum. Till Carl Augusts efterträdare valdes nu prinsen af
Ponte-Corvo, hvilken under namn af Carl XIV Johan den 5 Februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
