Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgöres af en rotunda med 4 flyglar och lika många
ingångsportar, en i hvarje väderstreck. Det medlersta tornet blef vid
kyrkans iståndsättande förvandladt till dôme, efter ritning af
borgmästaren Adelcrantz. Denna dôme är omgifverr af 4
småtorn, hvilket nästan gifver kyrkan utseende af en turkisk moské.
Detta, jemte dess upphöjda läge, gör den till en af de skönaste
tempel i hufvudstaden. I dessa 4 sidobyggnader äro
Liljenhoffska grafven, ett begrafnings- och bisättningskapell, sakristian
samt uppgången till tornen och hvalfven. Kyrkans längd
invändigt från söder till norr är 79 alnar, och lika långt från
öster till vester, samt flyglarnes bredd 32 alnar. Altaret är
invigdt 1734 och altartaflan, målad af Masréliez, föreställer då
Simeon lofsjunger Frälsaren i templet. Predikstolen är
förfärdigad 1753 på bekostnad af en fru Heitzler, och orgelverket
började byggas 1749. Sednaste invändiga reparationen skedde
1830, samt utvändiga 1848. Kyrkogården, den största i
Stockholm, är ganska vacker med sina åldriga alléer.
15. Maria Magdalena Kyrka är först uppbyggd år 1489
af riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Gustaf I lät 1527
befalla dess nedrifvande, såsom man förmodar af samma orsak
hvilken föranlät honom att företaga detsamma med Clara kloster
och Jakobs kyrka på Norrmalm. Om den krigslist, hvartill
Peder Fredag begagnade denna kyrka, är ofvanföre omnämndt.
På samma ställe der den fordna kyrkan stått, lät Johan III år
1576 grundlägga den nuvarande. Vid konungens död afstannade
väl dess byggnad, men Gustaf Adolf befallde 1626 att den
skulle fullbordas. 58 år efter denna kyrkas anläggning, eller
1634, var den slutligen så färdig, att den kunde invigas. Åren
1658 och 1659 tillbyggdes högchoret, och 1673 lades grunden
till tornet, som blef färdigt 1682 samt, tillika med kyrkan,
täckt med koppar år 1733. Den 19 Juli 1759 afbrann dock
denna vackra kyrka, hvilket sorgliga öde delades af nästan hela
Maria församling. Dess iståndsättande företogs dock med den
drift, att densamma, fjerde året efter branden, den 22 Maj
1763 å nyo invigdes. Altartaflan är af Louis Masreliez. Bland
de minnesvårdar, hvilka efter branden blifvit i denna kyrka
uppsatte, är en öfver framlidne presidenten i Kammar-revisionen
Vult von Steyern, som församlingsboerne bekostat till betygande
af deras tacksamhet för det nit och den möda, han visat vid
kyrkans iståndsättande, äfvensom en öfver framlidne Canzlirådet
Berch. 1849 undergick kyrkan en större reparation. Till
tornbyggnaden hade väl länge en ritning varit uppgjord, men
fullbordandet deraf uppskjutet, till dess tornet ändtligen 1824
förseddes med nuvarande öfverbyggnad. Bland andra på
kyrkogården varande minnesvårdar, förtjena att anmärkas en åt
envoyén P. O. von Asp på norra sidan upprest, samt en af
marmor åt grosshandlaren D. Asplund, så aktad af Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
