Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm har dessutom 12 broar: stora och lilla Norrbro,
Nybron, gamla och nya Kungsholmsbron, Munkbron, 2 vid
nya slussen, Liljeholmsbron, samt Skeppsholms-, Kastellholms-
och Djurgårdsbroarne. Af dessa är Norrbro den märkligaste.
Den påbörjades 1787, fullbordades på 10 års tid, har en längd
af 180 till 190 alnar, 30 alnars bredd, och skall hafva kostat
36 tunnor guld. 3:ne äro af jern, nemligen lilla Norrbro, färdig
1843, och de båda slussbroarne från 1845.
I eller närmast omkring hufvudstaden finnas 4
helsobrunnar: Norrmalms eller Surbrunns, upptäckt 1690, Sabbatsbergs,
upptagen 1734, Djurgårdsbrunn, hvars ena källa redan varit
bekant på 1500-talet, men hvaraf den starkare ej upptäcktes
förrän 1750, samt slutligen Uggelvikskällan, endast besökt
Trefaldighetsafton af hufvudstadens lägre befolkning.
Vid sin första uppkomst utgjorde Stockholm med sina
murar en oval figur af omkring 2,000 svenska alnars omkrets.
Denna obetydliga vidd bibehöll staden vid pass 300 år, men
har på de sednare 3 seklerne blifvit så utvidgad, att den nu,
med förstäderne eller, såsom de kallas, malmarne, innehåller 2
svenska mil eller 36,000 alnar, och således, under denna
tiderymd, vunnit en tillväxt i storlek af ungefär 18 gånger.
Egovidden lärer vara 4,668 tunnland, af hvilka åker, äng och skog
upptaga 2,468 samt det bebyggda rummet 2,200 tunnland. Af
dessa ofvannämnde 2,468 tunnland utgjorde åker 1,669, äng 261
och skog samt betesmark 538 tunnland, i hemmantal upptagne
till 30. Stadens längd räknas, emellan Norr- och Skanstull, till
något öfver ½ svensk mil. Hvad husens antal beträffar, uppgick
det 1729 till 4,500, år 1741 till 5,000, men 1850 till icke mer
än 4,546. Förklaringen öfver detta förhållande ligger, oaktadt
de många byggnader hvilka årligen uppföras, förmodligen uti
det vida större omfånget af de stenhus, som numera byggas,
och af hvilka månget upptager samma rymd, som 2, 3 till 4
trähus fordom intogo. Uppskattningsvärdet för hus och tomter
uppgick 1850 till en summa af 39,287,686 R:dr 36 sk. 8 rst.
Banko, och staden erlägger i statsbidrag sammanlagdt 995,147
R:dr 3 rst., hvaraf bevillning efter 2:dra artikeln uppgår till
320,218 R:dr 39 sk., ecklesiastikstatens underhåll till 56,464:
28. 5., kostnaden för stadens styrelse till 144,336: 44. 1., och
fattigförsörjningen till 166,081: 14. 3.
Hufvudstaden är indelad i 550 qvarter och har 170 gator,
105 gränder samt 34 torg, hamnar och öppna platser. Dess
vapen föreställer Erik den Heliges bröstbild, såsom under
katholska tiden icke allenast hela rikets, utan äfven, efter hvad
ofvan är nämndt, hufvudstadens skyddshelgon.
I slutet af år 1849 undergick Stockholms Magistrat och
Rådstufvurätt en förändrad organisation, hvarföre den, sedan
Kämnersrätterne numera upphört, utgöres af 2 borgmästare, 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
