Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Torsten Rudeens ungdoms- och studietid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
grundspråk, hvilka det var så mycket mera nödvändigt
att känna, som för de lärde den teologiska banan hägrade
som det yttersta målet för alla sträfvanden. Äfven i dessa
ämnen hade Upsala universitet under Rudeens tid
synnerligen framstående representanter. Gustaf Peringer (adlad
Lillieblad), som 1681 blef linguarum orientalium
professor, hade dessförinnan under en mångårig vistelse i
utlandet inhämtat grundliga insikter såväl i hebräiska som
kaldäiska, syriska, arabiska, turkiska och etiopiska. Efter
att redan i ungdomen ha sysslat med de rabbinska
kom-mentarierna till Messias (de Messia Judaico), utgaf han
talmudiska handskrifter med latinsk version och
studerade på ort och ställe den judiska sekten karaiternas i
Lithauen sedvänjor och bruk, öfver hvilka han också
föreläste. Vanligen tolkade han någon af gamla testamentets
skrifter eller någon talmudisk traktat af Moses
Maimonides o. a.1). Af Rudeens lärdomsprof framgår, att han
studerat äfven för Peringer.
Ännu mera berömd var dåvarande professorn i
grekiska språket Lars Norrman, en polyhistor, hvars
lärdom säges ha omfattat hela den klassiska och orientaliska
litteraturen. Han skildras såsom en mästare i romersk
vältalighet och skall ha talat hebräiska samt skrifvit vers
på latin och grekiska. Norrman utgaf upplagor af den
ateniensiska retorn Aelius Aristides, den lärde
gramma-tikern Thomas Magister, m. fi., hvilkas arbeten han äfven
i sina föreläsningar tolkade för sina disciplar a). Man äger
visserligen icke någon bestämd upplysning om att Rudeen
studerat för denna „vir summi ingenii & immensae
lec-tionis", men att döma af hans blifvande verksamhet är
det något, som förefaller högst sannolikt.
På grund af den vetgirighet, som var utmärkande
för Rudeen, kan man taga för gifvet, att hans studier utom
s) A. A. v. S t jern inan, Matrikel öfver Swea Rikes Ridderskap
och Adel, Il s. 924. O. Gezelii Biographiska Lexicon, II s. 115 m. fl.
*) Jfr Andreas Norrelius, Vita Laurent» Normanni (i L.
Xormanni Orationes Panegyricae, Sthlm 1738) m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
