Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den karolinska tidens tillfällighetsdiktning. Rudeens bidrag och ställning till densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Jag skyndar till en ort, der intet nöije feelte,
All marken log af grönt och blomster tusentaal.
Trän sköto blad ok blom, i luften lärkian speelte.
Ok Zephyr endast blees att göra skuggan sval’).
Sålunda visar redan Budeens tillfällighetsdiktning
huru oriktigt Hammarsköld dömde, då han påstod att
hans stycken voro alldeles prosaiska, saknande liknelser,
metaforer, m. m. Man kan visserligen, särskildt om
hans grafskrifter säga, att de icke utmärka sig för
någon större bildrikedom, men grafsångsstilen på hans tid
ställde ej några fordringar härpå, och att han i detta
afseende skulle stå efter sina samtida, kan man ej påstå,
snarare tvärtom. Redan Sahlstedt har framdragit vackra
bilder hos Rudeen, hvilka att döma häraf synas ha tjusat
svenska öron långt efter hans tid. Han citerar bl. a.
slutstrofen i minnesversen öfver Barbro Leyoncrona, som
var af följande lydelse:
Din Heder skall bland oss dock ey i glömska dragas,
Skal haa den värckan som vår Svänska Sommar-Sool,
Den med sin liusa Kropp väl skrijder under Johl,
>Ien lemnar oss ett Skeen til dess det åter dagas*).
Det är emellertid icke öfver bristande bildspråk hos
Rudeen man har skäl att klaga, men snarare öfver att
han använder osköna liknelser, vittnande om att den
poetiska smaken på hans tid ännu låg i sin linda. Så heter
det om smädaren, att hos honom finnes „så ringa godt
som blod i läderlapp". Hos en ung flicka talar han om
•rodnan af dess andeport", och om skapelsens ändalykt
säger han, att „Gud sammanvijker sin himmel som ett
bref"3).
’) I Sahlstedts arbete rOm Tankar i Vitterhetsarbeten" citeras
<lessa strofer såsom bevis på Rudeens „liufliga och sköna tankaru s.
172-173.
M) Sahlstedt, Om Tankar i Witterhetsarbeten, s. 106 o. 317.
*) Osmakliga bilder voro mycket vanliga i den tidens litteratur,
Lucidor talar om pigor ,, stål te mehr ftn som ett tyskt soo-svijn", de
där förlikna ungersvennen vid en „gurkefiälingu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
