Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erotisk lyriska dikter. 83
till Laura1). I ett så stort antal dikter, uteslutande ägnade
kärlekens besjungande, är detta ämne naturligtvis ända
till enformighet omtaget. Där möta ämnen, som redan
behandlades af tidens bröllopspoeter, såsom lilla guden
Astrilds pilar, kärlekens väsen såsom ett sväfvande
mellan hopp och misströstan, liknelsen mellan kärleken och
ett skepp, som brottas med vågorna, men „efter en svår
resa lyckligen kommer i hamn" o. s. v. Så komma
skildringar af den älskades utseende, dock ännu stereotypa
och föga karaktäristiska, af hennes egenskaper, bland
hvilka dygd och fromhet äro de mest markerade. Vidare
är det klagomål öfver den »älskades hårdhet", försök att
„beveka henne med böner", eller uppmaning till henne att
„njuta lifvet medan hon är ung", betraktelser på hennes
namnsdagar, drömmar om den älskade o. s. v. Älskaren
framstår såsom den efter kärlek trånande, som icke har
nå-^ot hopp, men dock aldrig upphör att älska, hvilken
stän-’ligt klagar öfver sina kval, men icke har mod att bekänna
sin kärlek och som sist och slutligen vinner befrielse endast
^enom döden. Denna idealisering af kvinnan gör, att
äfven det sensuella är skjutet i bakgrunden. Wenerids
dyrkare framhåller sin kärlek som ren och tillbakavisar
„olåf-ligh lust och kättia". Men han prisar dock stundom den
nakna skönheten och utkastar i en sonett en läcker
målning af en „löge plats" vid Mälarens strand, där Wenerid
badar, och han „af skogen tätt väl höld" „fick af lyckans
^funst altsammans noga see".
Det nya, som Rosenhane upptog från sina utländska
mönster, var icke blott en konstnärligare form, utan äfven
början till en „analys af den erotiska känslan" såväl i
allmänhet som i dess olika skiftningar hos den enskilda
individen. Rosenhane var sålunda skaparen af en erotisk
konstlyrik och gaf uppslag på detta område i många olika
*) I företalet till Wenerid nämner Rosenhane som sina
förebilder Petrarca och Ronsard, men forskningen har visat, att han
äf-•en var påverkad af den tyska sonettdiktningen (Opitz och hans
>kola). Jfr Ernst Meyer, Gustaf Rosenhane, s. 186—186.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
