Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erotisk lyriska dikter.
85
Det är hos Lucidor mera verklighet och innerlighet i
känslan, hvilket gifver hans till antalet få erotiska visor
ett större poetiskt behag, än Rosenhane förmår gifva sina
sonetter och kärlekssånger1).
Emellertid var det på den af Rosenhane inslagna
vägen den erotiska lyriken fortgick, endast att de
främmande förebilderna växlade. I stället för Petrarca och
den Opitzska skolan blef det de italienska marinisterna
och deras tyska själsfränder, den s. k. andra schlesiska
skolans skalder, hvilka efterbildades af de svenska
kärlekssångerna. Härigenom inkom herdemaneret och den
konventionella galanteristilen i den erotiska diktningen.
Som en öfvergångsskald, hvilken ännu vacklar
mellan de olika riktningarna, framstår den begåfvade
lyrikern Carl Gripenhjelm2), bland hvars dikter man
finner flere enkla och vackra kärleksvisor, såsom en
»Natte-klagan", »Hvadh har jagh allena brutit" m. fi., men
äfven sådana pastorala kväden som »Celadons Förtviflan
öfver Alchimenes vredhe", »Uthanför Florindes Palatz
uthi een skyggiande Skoog, klagar sig den olycklige
Isidor" m. fi. I de sistnämnda är kärleken redan en
offertjänst, som ägnas ett högre väsen, älskaren en eländig
stackare, som vågat höja sina blickar till en gudinna,
hvilken anser det nära nog som ett döden värdt brott, att
han vågar älska henne. Hon bor naturligtvis i ett stolt
palats, till hvilket älskaren endast vågar smyga som en
missdådare om natten eller höljd af skogens träd sucka
sin kärlek på afstånd. Hennes vrede och onåd vållar det
största kval, som endast döden kunde lindra, hennes nåd
och bevågenhet en glädje utan mått, en soluppgång, ett
nvtt Uf.
Olika inflytelser gjorde sig äfven gällande hos den
x) Linck, anf. arb. s. 129—131. Wrangel, anf. arb. s. 95-98.
’) Född p& 1650 talet, död som generaldirektör för
landtmäte-riet 1694. Gripenhjelms Poëtiska Skrifter, utgåfvos redan 1838 af
(’. J. Lenström, som fann i desamma „en varm och öm känsla,
sinnrikhet41 m. m. samt en för sin tid ledig form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
