Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 T&i-sten Rudeen.
Dig iag den hemställer.
Hvar dag ju sin omsorg hafver,
Den och iag
med hvar dag
I min sång begrafver.
Tiena Gud och Guld tillika
tar eij lag,
ty vill iag
Söka först Guds rike.
Hvad Gud täckes mig tillfalla
I mitt kall,
Jag det skall
Herrans gåfvor kalla.
Lofvadt vare Herran Herran,
J besvär
Han eij är
Med sitt bistånd fierran.
Jag skall alla mina dagar
Prisa dig,
* Som med mig
Alt så nådigt lagar.
Slutligen har Rudeen i en Vtjsa, som ännu
innehåller några reminiscenser från hans sorgedagar och från
hans senaste religiösa stämningar, på följande sätt gifvit
uttryck åt sin nyvunna lycka:
Så vijken af, I mina sorgedagar,
Mig oförtänkt en lycka himlen lagar,
Som all min suck och klagan sofver ner.
Nu får iag lust i lijfvet länger dröja,
En annan sool med dubbel roo och nöje
Jag klarna seer.
Min förra vän är hastigt undan svunnen,
Af himlens nåd är mig en annan funnen,
Min motgångs tijd var, mehr n iag tänkte, kort.
Altså, när solen, liufva verldens öga,
Vil gunstigt såå sin stråhlar kring det höga,
Fly molnen bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
