Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Torsten Rudeen såsom erotisk-lyrisk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
T&i-sten Rudeen.
hans sorg öfver hennes död, den därpå följande
resignationen och slutligen den nya lyckan, vid hvars
besjungande inspirationens matthet dock redan förråder, att de
erotiska stämningarna ej mera förmådde befrukta
skaldens fantasi.
Den egentliga betydelsen af Rudeens kärlekslyrik
är således, att den är uttryck för ett värkligt
själfupplef-vadt förhållande, att den afspeglar skaldens egna känslor
och låter oss följa med de olika skiftningarna af hans
kärleksöde. En sådan värklighetserotik, när den förmår
gifva sig ett poetiskt uttryck, är i och för sig
anmärkningsvärd, men ännu mera på en tid, då den svenska
lyriken ännu befann sig i sitt första utvecklingsskede.
Hos hans ofvannämnde föregångare Rosenhane var det,
enligt allt hvad man antagit, en fingerad kärlekshistoria,
som han företog sig att besjunga. Lucidors
kärlekssånger, som andas så mycken verklighet, äro dock »alldeles
stumma om de enskilda förhållanden, som bragt dem till
lifvet" *). Och tidens öfriga skalder kommo på få
undantag när aldrig utöfver denna kärlekens klagan, som vi lärt
känna i det föregående, om också känslans värme
stundom låter ana, att de talade hjärtats språk. Rudeens
diktning är mera personlig, har ett rikare register och
framställer den erotiska känslan i mångfaldigare skiftningar
än hans närmaste föregångare. Därför intager också
Rudeens kärleksdiktning en alldeles särskild plats i
samtidens erotiska lyrik. Framhållas bör äfven, att det
sensuella element, som förefanns i hans bröllopsvisor, icke
mera återkommer i hans kärleksdiktning, som enbart är
uttryck för rena känslor och kyska tankar.
I versifikatoriskt hänseende står Rudeen i sina
erotiska dikter i det stora hela på samma ståndpunkt som i
sina bröllopskväden. Alexandrinens tunga strofbyggnad
omväxlar fortfarande med visans lättare metriska former,
ocli skalden rör sig med påtagligt större ledighet i de
senare. Visan „Jag skämtar och qväcler", den trokaiska
l) Linck, anf arb. s. 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
