- Project Runeberg -  Torsten Rudeen : ett bidrag till karolinska tidens litteratur- och lärdomshistoria /
130

(1902) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Strid om den kartesianska filosofin. Rudeen på de anklagades bänk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

T&i-sten Rudeen.

Budeen lyckades emellertid icke erhålla någondera af
de vakanta professurerna i Upsala. På hösten 1697
återvände han till Åbo och vidtog åter med sin läroverksamhet
därstädes. Det hördes sedermera icke vidare af konflikten
med Gezelius, och när kanslerns ofvannämnda bref anländt
med den uttryckligt uttalade önskan, att saken skulle
bi-läggas, följde i konsistorium en officiell försoningsakt den
6 april 1698, hvarvid Gezelius yttrade, „att Budeen i
afseende å de tvenne disputationerna gifvit honom
tillbörlig satisfaction". Yidare meddelar protokollet, att
professor Poesios betackade Herr Pro-Cancellario för dess
gunst och godhet, och contesterade, att såsom det aldrig
varit hans intention, att bryta Herr Pro-Cancellario emot,
så utlofvade han ock, att Herr Pro-Cancellarius aldrig
härefter sådant af hans actioner skulle förnimma" l).

Tengström uppfattar dessa Budeens ord som om lian
skulle dragit sig tillbaka »uppmärksam för sin yttre lycka"
och ined „synbar omtänksamhet för enskilda intressen".
Från detta för Budeen föga gynnsamma omdöme torde
han, enligt min mening, dock kunna fritagas. Mahända
synas hans ord alltför undfallande, men att de därför
behöfde tolkas som inställsamhet eller föranledda af
omtanke om framtida befordran, kan jag icke finna. Det
hela var ju endast en af höga vederbörande anbefalld
officiell försoningsakt.

Man finner också, att Gezelius själf ingalunda var
nöjd med denna sakens utgång. Bedan då han i slutet af ar
1697 bevistade riksdagen i Stockholm, ingaf han till
kanslern ett memorial, hvari han „anhöll, att vid Åbo akademi

att vij inga medel veta att hielpa oss etc.u Konsistorium anhåller
därför att få köpa 100 tunnor råg och lika mycket korn af den spannmål,
hvarmed konungen lofvat undsätta de nödlidande. På denna l>egäran
följde emellertid afslag genom en resolution af den 20 maj 1697. Jfr
konsistorii bref af den 4/»> "/* 1697 i Registraturen; Kongl, och
Cancel-lers bref 10/5 1697. I ett senare bref till kanslern af den 8 juli 1697
säges, att professorerna år 1696 endast fått halfva lönen och för år
1697 endast hade att vänta fjärdedelen, enär mesta delen af
akademins bönder voro öde.

’) Tengström, anf. arb. s. 105.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:37:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rudeen/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free