Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fortsatt akademisk verksamhet. Åren 1698–1705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
pä hebreerna såsom all ädlare kulturs förste innehafvare
och vårdare och vanan att främst med stöd af Bibeln
utreda alla historiska spörsmåll). Men denna betydelse
är ingalunda den enda. Man finner, att dessa studier
äfven väckte intresset för forskningar rörande Finlands
forntid. Så möter man i Hahns nyssnämnda afhandling
finnarne ställda sida vid sida med sveogotonerna, och
disputationen är lika mycket ägnad de förstnämndas
forntid, mytologiska gudagestalter och offer. Författaren
redogör först för äldre namn på landet och folket, hvarvid
han inkommer pä sådana för den tidens historieforskning
karaktäristiska etymologier som likställandet af
Scritobi-nos med Skid Finnos, hvilket sistnämnda namn uppstått
däraf, att finnarna om vintern använda skidor. Som
resultat af sin undersökning fastslår Hahn, att Finland
kunde täfla med Sverige genom sin forntid, ifall det icke
var äldre än Sverige och tidigare bebodt, som man kunde
sluta till af en del äldre författares vittnesbörd. I sin
redogörelse för finnarnas gudar har Hahn såsom sin
hufvudkälla användt Petrus Bångs ^Historia ecclesiastica",
hvarifrån han aftryckt sången om de tavastländska och
karelska gudarna (både på svenska och finska2).
») Anf. arb. s. 104. Hvilket betydande framsteg detta var, kan
nian bäst bedöma däraf, att vanliga ämnen i den tidens
disputations-litteratur voro undersökningar om syndafloden, om israeliternas manna,
om saltstoden, om moln- och eldstoden, om förbundsarken, 0111 det
himmelska språket m. m.
*) Bång, anf. arb. s. 206—209. Redan i Bångs arbete, som
afslutades år 1675, gör sig tidens patriotiska storhetsidé gällande. — Hahns
dissertation är för öfrigt icke den enda, som visar det vaknande
intresset för Finlands forntid. Vid samma tid utkommo, dock icke under
Rudeens presidium, Daniel Juslenii mera kända afhandlingar „Aboa
ve-tus et novau (1700) och ^Vindiciae fennorum" (1703), hvilka äro de
främsta exponenterna för den nyväckta hågen för finsk forntidsforskning.
Juslenii skildring af gamla Åbo växer också ut till en framställning
af bela Finlands forntid, och att det är en studie i Rudbecks anda,
visa icke blott citaten från Atlantica!), utan äfven försöket att
vin-dieera åt Finland en så långt i tiden tillbakagående och ärorik
forntid som möjligt. Jfr Sch v bergson, Historiens studium vid Åbo
universitet, s. 26—28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
