Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fortsatt akademisk verksamhet. Åren 1698–1705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 T&i-sten Rudeen.
Redan mängden af dessa afhandlingar vittnar om en
intresserad lärareverksamhet, och man finner äfven i
innehållet af desamma tydliga spår af en enhetlig och
målmedveten ledning. Det var den lärdom Rudeen hade
förvärfvat sig genom sina studier i Upsala, som han i
främsta rummet sökte tillämpa vid sin undervisning, och
det måste erkännas, att han gaf många uppslag ocli
förstod att väcka intresset för vetenskapernas nyaste
framsteg och för en kritik af vetenskapliga fördomar och
vidskepligheter. Rudeens lärareverksamhet kan sålunda
betecknas som inledningen till en emancipation från den
biblisk-ortodoxa riktning, som ännu på denna tid var
rådande på det vetenskapliga området vid akademin i Åbo.
Beträffande Rudeens föreläsningar äger man mycket
sparsamma underrättelser, då endast några få af
praelec-tionskatalogerna från denna tid finnas i behåll. Enligt
konstitutionerna hade han att undervisa i konsten att
skrifva vers enligt de regler, som hade formulerats af
Aristoteles och Horatius, samt att föreläsa öfver Virgilius,
Horatius, Ovidii Metamorphoser och andra gamla
„purio-rum carminum Scriptoribus" *). Såsom redan nämndes,
framgår af en bland hans lärjungars vittnesbörd, att han
ett år hade tolkat Horatii „De arte poetica*. I „Elenchus
praelectiorum" för 1704—1705 heter det, att Rudeen efter
hemkomsten från en resa till Stockholm skulle
tillkännagifva, huruvida han skulle fortsätta tolkningen af Virgilii
Aeneis eller välja någon annan poet till ämne för sina
föreläsningar, och katalogen för 1706—1707 upptager, att
han skulle fortsätta sina föreläsningar „in Tristibus Ovidii44.
m& nämnas tvenne dissertationer med ämnen från Pythogoras:
„Ma-gister Philosophusu (1703) af Carl Laurbecchius samt „I)e
con-centu Siderum" (1705) af Er. Asplund, en afhandling i musik „l)e
usu organorum in templis (1697) af Henrik Munck, hvars fader
torde varit orgelnist i Viborg, en afhandling i heraldik „De insignibus
nobilium" (1706) af Benedikt Gran root samt en medicinsk „De
vene-nisu (1697) af P. Arling m. fi.
*) Coii8titutiones regiae Acadeinicae Aboensis i manuskript i
Helsingfors univ. bibi. Cap. XIX, s. 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
