Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fortsatt akademisk verksamhet. Åren 1698–1705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Detta befordringsärencle är ett vittnesbörd om huru
högt Rudeens lärareverksamhet vid denna tid skattades
af hans kolleger. Det förefaller äfven som om Rudeen
själf bättre än tidigare skulle funnit sig i denna sin
verkningskrets, och i hela hans uppträdande kan man spara
ett vaket intresse för akademins angelägenheter.
Fortfarande var det likväl illa beställdt med professorernas
ekonomiska förhållanden. Till följderna af de stora
hungeråren, som ännu synas ha gjort sig gällande, kommo
de ökade kontributioner, som föranleddes af det
pågående kriget. Redan på sommaren 1700 erhöll akademin
på grund af en kongl, förordning af den 16/7 befallning
att skrida till utrustning af „dragouner", ocli vid
sammanträde den 13 aug. öfverenskoms i konsistorium, «att
Professores komma tilhopa att prästera en Dragoun", o« h
att „hvar för sin dehl proportionaliter eontribuera till do
fyra rustningarne", hvarjämte föreslogs att några lata och
försumliga studenter af Aboensibus skulle öfvertalas att
„sättia sig på Professorernas hästar". Professor Hahn ater
begärde, att „han tillijka med Hrr Professorerne Rudeen
och Ålander, som komma tillsamman att prästera en
Dra-goun, få lof att taga Academie fiskaren Clemet
Hindrichs-son der till, emedan han uti sin tienst skall vara
befunnen försummelig" l).
Mera än „dragoune prästationen", från hvilken
konsistorium sedermera anhöll att blifva „aldeles frijade4*
eller „ath minstone förskonte" med det minsta möjliga
antal, var emellertid den fördubblade
krigskontributinnen betungande för akademin, och svårigheten eller
olusten att erlägga densamma voro så stora, att
landshöfdingen på hösten 1704 hade anbefallt arrest på akademins
räntor och tionden för att kunna utbekomma
kontributio-nen. Med anledning häraf beslöt konsistorium att till
kanslern inga med en skrifvelse, i hvilken det besvärade
sig icke blott häröfver, utan äfven öfver „den stora
olägenhet denne Academiens ledamöter dessmedelst öfvergår-,
J) Con*, prot. »/„ lV* 1700. Jfr äfven »/,, M/„ a7i 1701.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
