Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Torsten Rudeen teologie professor. Åren 1706–1709
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
nan så skett, afled Laurbecchius som flykting i Sverge
1716 *).
Förföljelsen mot Laurbecchius har blifvit klandrad
äfven af kyrkohistoriska författare. Den har synts så
mycket mindre berättigad, som hans som förgriplig ansedda
skrifter hade blifvit förbjudna redan innan de utkommo
eller voro utdelade, och de däri uttalade meningar icke
befunnits synnerligen afvika från kyrkans bekännelse och det
gängse teologiska åskådningssätteta). Men äfven om man
icke godkänt domen, har man dock funnit en förklaring
pa domarenas hållning, såväl i de af regeringen utfärdade
edikten mot pietisterna, hvilkas öfvervakande särskildt
hade anbefallts biskoparne och domkapitlen, som i all
synnerhet i Laurbecchii utmanande och kränkande
uppträdande mot sina kyrkliga förmän. Det är nog sannolikt,
såsom Rudeen framhöll i sitt ofvan refererade betänkande
i konsistorium, att Gezelius från början endast ville genom
vänlig öfverenskommelse söka förmå Laurbecchius att
själf-mant mildra sina satser, för att ingen anklagelse för
pietistiska villomeningar skulle kunna riktas mot akademin.
Men den tredska han genast visade ocli det förolämpande
skrifsätt han inslog, bidrogo förnämligast till att saken fick
ett så uppseendeväckande förlopp och slutligen ledde till
ett så strängt domslut. Den beredvillighet, hvarmed
Laurbecchius kort efter domens stadfästelse, var färdig att
fördöma sina förkättrade religiösa åsikter, är också ägnad att
förringa sympatierna för hans person och uppträdande.
Ärendets behandling i det akademiska konsistoriet visar
jämväl, att stämningen, som till en början icke var
osympatisk för Laurbecchius, under sakens förlopp alltmera
vände sig mot honom.
Att Rudeen i denna fråga, som det tyckes, obetin-
J) Jfr Ak i an der, Historiska upplysningar om religiösa
rörelserna i Finland, V s. 12; J. A. Cederberg, Historiallisia
Kokoel-mia, II s. 47—64 m. fl.
f) H. R&bergh, Teologins studium, I s. 169. Pajula anser
att Laurbecchius stod på den Halleska pietismens ståndpunkt. Jfr
„Pietismi ja uskonnolliset liikkeet Suomessa" s. 87 o. 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
