- Project Runeberg -  Torsten Rudeen : ett bidrag till karolinska tidens litteratur- och lärdomshistoria /
259

(1902) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Torsten Rudeens personlighet. Några drag ur hans enskilda lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

och Rudeen fägnade sig mycket öfver „alliancen med en
af så många förmåner berömlig famille". Denna
förbindelse gaf uppslaget till en brefväxling med Henriks
bröder professorn, sedermera biskop Erik Benzelius, med
hvilken Rudeen redan knutit förtroliga vänskapsband vid
riksdagarna i Stockholm, och sekreteraren Gustaf
Benzel-stjerna 1). Den prekära ställning Henrik Benzelius
innehade vid akademin i Lund, „med en så ringa lön at han
icke kan hafva sin utkomst", föranledde Rudeen att
använda hela sitt inflytande för sin mågs befordran. När
denne àr 1725 sökte bibliotekariebeställningen vid Upsala
universitet, uppvaktade Rudeen såväl konungen som
drottningen samt andra inflytelserika personer med
böneskrifter till hans förmån. Denna gang hjälpte dock icke
biskopens förböner, lika litet som tvä är senare, då Benzelius
hade sökt den lediga linguarum orientalium professionen
i Upsala. Men i slutet af ar 1728 utnämndes Benzelius till
linguarum orientalium professor i Lund, och Rudeen aflät
med anledning häraf ett tacksägelsebref till konungen2).

Alldeles utan tankar pa sin egen vidare befordran
synes Rudeen ej heller ha varit. Linköpings biskopsstol
hade ju ofta visat sig vara det närmaste trappsteget till
ärkebiskopsvärdigheten, och det därmed förenade
prokan-cellariatet vid Upsala akademi synes ha hägrat som ett
eftersträfvansvärdt mal för Rudeen. Men när åldern
tilltog, och hans krafter begynte visa tecken till nedåtgående,
resignerade han och afstod från alla planer pa ombyte af
verksamhetsfält. Detta framgar af ett bref till sonen Karl
af den 29 april 1725 i anledning af biskopens i Wästerås
d:r M. Isers död. Det heter i detta bref:

’) Brefven till den förra finnas bevarade i den stora
Benze-lianska bref saml ingen i Linköpings stiftsbibliotek, ett par äfven bland
Autographica i Kongl. bibi. i Stockholm, och brefven till den senare
i Upsala univ. bibi. Brefven till den förre beröra utom
familjeange-lägenheter äfven kyrkliga och politiska frågor.

f) Rudeens suppliker till förmån för Benzelius finnas bland
Linköpings Konsistorii und. skrifvelser. Benzelius blef sedermera
ärkebiskop och var den fjärde i ordningen af samma familj, som intog
ärkebiskopsstolen i Upsala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:37:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rudeen/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free