Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka kallas Kännestreck, och gifva betydelsen af den eller den Runan. De så kallade Helsingerunorna bestå nästan uteslutande af kännestreck, men kunna lika lätt afläsas, då man tänker sig stafven till dessa.
Runorna äro icke så många, som vår tids bokstäfver. De äro blott sexton. Likväl är på sitt sätt deras antal ökadt genom så kallade Stungna Runor och Bundna Runor.
Stungna Runor kallas de, i hvilka är satt en punkt, såsom ᚵ, ᚽ, med flera, eller två punkter, såsom ᛔ. De tillkommo i sednare tid med afsigt att ändra Runans ursprungliga uttal till likhet med uttalet af åtskilliga af de då inkomne latinska bokstäfverna.
Bundna Runor äro de, der samma staf är nyttjad för mer, än en Runa, och sålunda på denna stafven äro satta kännestreck för två [1], till och med tre Runor. De utgöra ett slags dubbelrunor eller dubbelbokstäfver.
Hvarje Runa har sitt namn. Namnet utgöres af ett sådant ord, hvari den Runan, som namnes, är begynnelseruna (initial, begynnelsebokstaf). Dessutom brukade de gamle hvarjehanda Minnesspråk vid hvarje Runa. Af dessa må några anföras, äfvenväl för att lemna prof på Fornnordiska språket.
Runorna med deras namn och minnesspråk äro följande:
ᚠ Frej. Denna Runan heter äfven Fè (läs: fjä), egendom, gods, penningar. — Minnespråk: Fè
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
