Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Konjunktionerne - 10. Interjektionerne - 11. Verberne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
также, ogsaa
какъ-такъ, saavel som
нёжели, encl
или, eller
йли-йли, enten — eller
ни-ни, hverken — eller
ёсли, hvis
впрбчемъ, for övrigt
если-то, dersom — saa
ли, om
б^дто, som om
да, же, но, men
однйко, dog, imidlertid
хотя, omendskjönt
чтобы, at, forat
йбо, thi.
Efter ни — ни, hverken — eller maa altid staa
negtelsespartikel til verbet; f. eks. ни мы, ни они не
слышали этого, hverken vi eller de har hort. dette.
же hænges efter pronominer og adverbier og svarer
til vort, „just", „netop", f. eks. такъ — же, just saa;
онъ — же, han ja.
Kap. 10.
Interjektionerne
ypå rå, udtrykker glæde; ахъ, охъ, увы, ахтй
betegner smerte; ай, ухъ, ой — frygt; тфу — afsky; уфъ
— træthed; ну, нуже — opmuntring; ешь, тсъ —
taushed; эй, гей — tilraab!
Кар. 11.
Verberne.
Efter sin betydning inddeles verberne i 3 klasser:
Transitive, som bruges i aktiv, passiv og
med tilhængt refleksivt pronomen; f. eks. дѣлать, gjöre.
Intransitive; f. eks. птйца летаетъ, fuglen
flyver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
