Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går den sin bana fram, som Gud är huld,
och som hon växer, månens gyllne skära,
så under Herrens hand den frommes guld.
■Jag njöt mitt nu; du vet det kom ett sedan,
min sol brann ut, och månen gic-k i nedan —
man säger, det var galileens skuld.
Jag var bland dem, som dömde nazarenen,
jag skar från Jakobs stam den onde grenen.
Du känner det, jag har ju sagt det förr:
hans väg till döden gick förbi min dörr,
och då jag såg den man, som slungade
sitt ve mot jordens mägtige och lärde
och, sjelf en träl, all Herrens nåcl beskärde
åt trälarne och de betungade,
då brusade jag upp i vredens glöd
och sade: gå, du usling, till din död!
Och då — du vet det — ljöd det djupt ur jorden
och högt från fästet, men till mig de orden:
du sjelf skall gå in till din sena död!
Jag har allt sedan vandrat jorden kring.
Hvems skulden var, det gör nu ingenting:
om hans, om min, deri vill jag ej leta;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
