- Project Runeberg -  Dikter / Första samlingen /
199

(1882) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ur ögon blå så mången vänlig blick.

Så döljer sig en oförsonlig strid

in under slöjan af den djupsta frid.

Och hvad allt annat lif är föreskrifvet,

det är en lag jemväl för menskolifvet:

der kämpas öppet eller med försåt,

och aldrig, aldrig skall den fejden dämpas.

Man är en tiger, då det öppet kämpas;

i fred bland vänner är man myosot.

Der kämpas här mot här och man mot man,

de svage slagtas eller varda slafvar,

de skönsta landen äro jettegrafvar

för folk, som skändat och förödt hvarann.

Det folk försvann, som byggde pyramider,

det folk försvann, som byggde Panteon;

jag stod bredvid den siste af gepider,

när stolt han dignade i vapendån.

Den svartes tjell föröds vid Xigerns stränder,

der kastar menskoj ägarn sina bränder,

i Nubien såg jag nyss hans karavan

af gissel drifven och med jern betungad

i gul och brännhet öken gå sin ban.

— 191) —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:45:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rvdikter/1/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free