Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan man anse det lilla lustslottet Oskarshall, som
trappfor-migt uppstiger på en sluttning, prydd med lövdungar.
Vill blicken sväva ännu längre — och varför skulle den
icke vilja det, då allt vad han möter är skapat att förnöja
honom? — så hämmas plötsligt hans flykt av Frogneråsens
dunkelgröna massor. Här må han då vila — på toppen av
någon bland dessa furor, som teckna sig mot himlen, eller
kanske hellre på den lilla ljusa fläcken mitt i skogen, där
en säterhydda lär gömma sig, enligt vad det berättas oss av
våra norska följeslagare — angenäma och artiga ciceroner.
Men när han vilat ut på denna plats, där hans herre och
ägare så gärna ville drömma sig en liten, liten värld, full
av skogens, ensamhetens och det ofördärvade naturlivets
poesi — och när han slutligen återvänt till sin utgångspunkt,
så finner han under sig, just vid foten av Egeberg, det gamla
Oslo eller rättare den plats, där denna stad en gång var, ty
numera består »Gamlebyen» av några oansenliga hus, strödda
kring en oansenlig kyrka, och intet torn i ruiner, ingen
brusten valvbåge förkunnar dess forna betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
