- Project Runeberg -  En vandring i Norge /
40

[MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förbindelsemedel med dalen. När den gudbrandsdalska
hästen, lastad med sin tunga klövsadel, stiger uppför en dylik
väg, kryssar han, som skeppet i motvind, från den ena
vägkanten till den andra och förminskar därigenom lutningen.
Dessa hästar äro små, starkt byggda, ihärdiga och
förståndiga djur, oftast gråvita eller gula till färgen. De överträffas
dock i goda egenskaper av sina stamfäder i Romsdalen,
vilkas nationaldräkt karakteriseras av ett svart streck längs
ryggraden, tvärstreck på benen, lång svart man och dito svans,
samt ett par de allra klokaste, under den långa luggen
framblickande ögon. Doktorn begagnade sig av samma fint, som
hästen; han kryssade, även han, från kant till kant.
Emellertid upphörde hästvägen, sedan vi vandrat ungefär en timmas
tid, och vi överlämnade oss nu med fullt förtroende åt vår
vägvisares, den tolvårige Peter Nielsens lokalkännedom.
Barrträden och björkarna avtogo i storlek och fingo, ju högre
vi stego, ett alltmer vresigt, missbildat och tvinande utseende.
Vi passerade förbi en djup klyfta, ur vilken sorlet av en
bäck nådde vårt öra. Människor mötte vi inga. Ännu en halv
timmas vandring, och terrängen blev jämnare. Peter drog sin
kniv, skar en pinne, täljde och sjöng följande bedrövliga
visa:

Jeg er en liden fattig Dreng,

Har intet Huus og ingen Säng.

Min Moder lagde sig i Ro,

Hun vilde helst i Graven bo.

Min Fader har jag aldrig kjendt,

Min Moders Hjerte har han brändt,

o. s. v. allt på en mycket tarvlig melodi, som dock stämde
gott med tystnaden och ödsligheten omkring oss.

— Men komma vi icke snart till sätern? frågade doktorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:45:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rvnorge/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free