Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skon Emmå rodnande pig vande
Och nämnde orat sin brudgums namn.
Snart hennes mund vid Adolfs brände,
Hon sonk förtjust i Grefvens famn.
I
Då frän en lummig hade det hördes
Ek anck sä sorglig och sä läng. *
Kand lofven något dunkelt rördes,
Det ljöd liksom en Hjeltes gings
Hvad var det väl som der sig rördef
Skon Emma vardt så blek om kind.
Hvad var det for eh suck jag hörde?
”Det var ju blott en skämtsam vind.”
”Men lät oss icke längre droja,
Den gyllne sol står högt, min Brud!
Kom opp i Börgenatt forhöja
Din skonhet med din bröllops skrud.”
Han trycker hennes hvita händer,
Och än en gäng en kyss han tar.
Och så till höga borgen vänder
Med lätta steg det sälla par;
Men Emma ned sitt hnfvud sänkte,
Och kinden blef ejnjer så röd.
Ty dä o$h då hön sorgsen tänkte:’
Kanhända Hugo*q är dodT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
