Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Professor Tranér,
efter en Disputation»-Akt.
-R’edan »triden ar slut, re’n hviia de glimmande
vapen —
Segren och äran är din, Mnsernas älskling och tolk!
Väldig och hög, omkransad af evigt grönskande lagrar,
Romenke segraren lik, som från ’sin lysande, höjd,
Mätt af triumfer och år, beskådade ungdomens lekar,
Blickar Du vänligt och mildt på de besegrade nerr
Tänker på flyktade herrliga år och på hetare strider,
Hvilka i Salarne här fordom i mängd Du bestått.
Minns en skönare tid och de mångbeprisade hjeltar,
Hvilka i ungdomens dar under de helga baner
Gingo förtroligt med dig i de pindiska lunder och
dalar
Och i Elysium nu vänta sin saknade vän.
Dock fast redan du sett ett ädlare-slägte försvinna,
Fast på din hjessa allre’n tiden sitt tilfver har
strött,
Spänner du än med ynglingakraft den klingande
bågen,
Skär i den heliga lund grönskande lagrar ännu.
Ljufligt ännu från din mund de olympiska
sångerna flöda,
Muser och Gratier än sväfva med luftiga fjät
Kring dig och fläta så vänligt och huldt i den
åldriges lockar
Skaldernas skönaste lön, Diktens, odödliga krans:
Diktens odödliga krans, som, när Kungars och
Kejsares kronor
Krossas och sjunka till stoft, blommar och
grönskar ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
