Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nero och ljungelden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Raden av cirkens vimplar hänger
slakt nedefter förgyllda stänger,
gudastoderna glödvarmt skina,
Nerokolossens gjutna panna
flammar och svettas i solens brand.
Gatornas människoströmmar sina,
idens och fikandets pulsar stanna,
sorlet från havet av Romas röster
sjunker och domnar efter hand.
Hör dock! Ett liv, ett trotsigt, spritter
ännu i Nero Cesars lunder.
Tyst är väl fågelskarans kvitter
ovan i valven; men inunder,
där i de täta lövverks skugga
bugnande springbrunnsstrålar dugga
snöbergkällornas svala glitter,
där i lagerkronornas värn
iskyld flödar kejsarfalern,
ljuda från Cesars gästers hop
sånger än och Iackusrop –-
Än, då en brådsnabb vindstöt drager
genom platanalléernas rader,
än, då plötsligt en hotfull dager
spelar på kullarnas kolonnader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>