Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lukanus marterad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<b>LUKANUS[1] MARTERAD.</b>
(Han sjunger, medan bödlarne pina honom.)
Att dö för det, som ger ett värde åt vårt liv,
det är en vacker död, en maratonisk lek.
Att dö för Neros bödlar på en pinobänk
och få till eftermäle: »han var Neros vän»
är mer än plågsam död – en självförvållad skam,
som icke hugnas av att kvalen lösa upp
på samma gång som livets band min sångs.
För den, som hunnit fram till Hadesdjupets rand,
hur annorlunda ter sig livets väg än förr!
Jag fann det stort att våga invid Cesars tron
besjunga Katos strid för fädrens republik,
vars frihet var ett ok, på slavens skuldra lagt.
Nej, det var fegt. Jag skulle lytt mitt hjärtas bud,
jag skulle sjungt en konstlös och förtvivlad dikt,
sjungt den på torg och gator till förtvivlans barn:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
