- Project Runeberg -  Dikter /
212

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -     Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplaga av den, som han hört, när han i första
århundradet efter Kristus gjorde sin första
vandring genom Svitiod. Kvarnen Grotte, sade han,
var, enligt vad då troddes, ofantlig. Hon var stor
som världen. Hennes mittelstolpe var världsaxeln,
kring vilken himmelen, likasom hennes
löparesten, svängde. Hon malde guldålderns
glädje och lycka åt människornas första ätteled.
Dina fäder ha, likasom mina, föreställt sig ett
paradis för mänsklighetens barndom, anmärkte
vandringsmannen. De ha, som mina, föreställt
sig, att paradiset stängdes genom synden,
själviskheten, som fått sin allmängällande symbol i
guldtörsten. Jag vet icke, om paradismyten har en
verklighet bakom sig. Så mycket må jag dock
säga, att det är ett psykologiskt misstag, om man
mot denna myt åberopar vittnesbörden, att vi
ursprungligen icke kände metallernas bruk och
måste bo i jordhålor eller klippgrottor, omgivna
av en fornvärlds vilddjursskaror. Liksom om man
icke under villkor, som förekomma nutidens
människor hårda, kunnat leva lycklig, ja ända in
livsroten lycklig! Man glömmer, att
människosläktets barndomsfantasi kunnat giva glans och
skönhet åt allt, även åt mödorna, farorna och
döden. Man glömmer, att tillgivenheten och
kärleken kunde lyckliggöra då så väl som nu och
mer. Jag vet någonting därom. Avlägsna
folkstammar, ansedda som de uslaste, de lägst
stående, de olyckligaste av alla, har jag under mina
vandringar sett och noga iakttagit, långt innan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydbdikt/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free