(Efter Lenau.)
Din frid, var han en drömgestalt,
som ej du återfinner,
så blicka i en ström, där allt
hänböljar och försvinner.
Vad än du mist, vad än du led ---
vill du en stund det glömma,
sänk blott din blick, se ned, se ned
i vågorna, som strömma.
Se ned, tills ögat tårbemängt
knappt skönjer, hur de ila;
i stilla drömmeri försänkt
får då ditt hjärta vila.
Som i en dröm du ser ditt själv ---
en bild som vattnet bryter ---
hur det förbi på tidens älv
med sina sorger flyter.
