Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Apostlarnes död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Petrus afrättades samma dag som Paulus. Efter
afskedet från denne fördes han tillbaka till staden och
öfver Sublicius-bron genom transtiberinska stadsdelen upp
för Janikulus, på hvars högsta topp korset väntade honom.
I Rom går en saga, som återfinnes hos den romerska
kyrkans gamle skriftställare, att det Ararat, hvarpå Noas
ark, kyrkans förebild, stannade, då fimbulflodens vatten
sjönk, var icke det armeniska berget af samma namn,
utan Janikulushöjden vid Rom, och att Petrus’ kors restes
alldeles på den fläck, där der nya människosläktets
ättefader vid utträdet ur arken satte sin fot. Klippan, hvarpå
frälsningsskeppet vardt stående, och Klippan, hvarpå
församlingen byggdes, bringas sålunda i samband med
hvarandra.
Petrus bad att varda korsfäst med hufvudet nedåt,
emedan han icke aktade sig värdig att dö i samma läge
som hans herre och mästare. Bödlarne efterkommo hans
önskan. Då timade äfven här ett under. Änglar sågos
sväfva ned från himmelen och omgifva det med
dödskvalen kämpande blodvittnet. De torkade ångestsvetten
från hans änne, hviskade ljuf hugsvalelse i hans öra och
lämnade icke korset, innan apostelns ande frigjord följde
dem till den eviga glädjen.
I kyrkan S:ta Maria in Trastevere är vid sidoporten
inmurad en marmorsten, som säges hafva legat vid
Petrus’ kors, i hvilken man finner märken, liknande
fotspår. Kyrkans sakristan upprepar den gamla sägnen,
att spåren efterlämnats af de änglar, som omgåfvo den
döende Petrus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
