Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lille Viggs äfventyr på julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snart ur berget, ty hon längtar att andas himmelens luft
och se solens och stjärnornas guld, och hon har ett
löfte, att om hon får se himmelen, kan hon ock få se
änglarna och vinna evig sällhet. Hon trånar och längtar,
men ut ur berget kommer hon dock icke förr än den
julafton, då det godas vågskål sjunkit till golfvet och det
ondas stigit till taket, men nu se du, att skålarna stå så
pass jämnt.»
Knappt hade julvätten sagt detta, förr än äfven han
framkallades att aflägga redogörelse. Han hade icke litet
att omtala, och det var godt nästan alttsammans, ty de rön
han gjort sträckte sig blott till juldagarna, och på den
dag, då minnet af det fattiga barns födelse, som
genom godhet och oskuld är virdet alla tiders konung, pläga
ju människorna vara vänligare mot hvarandra än annars.
Och tussarna lade allt fler gyllene vikter på vågen,
ju längre vätten skred i sin redogörelse, och det godas
vågskål vardt märkbart tyngre.
Men Vigg stod som på nålar, ty han var rädd, att
hans namn skulle nämnas, och han spratt till och vardt
röd och blek, nät vätten slutligen uttalade det namnet.
Hvad vätten sade om Vigg och ullstrumporna, det vill
jag för hans skull icke upprepa, men kan ej förtiga, att
en af tussarna lade i det ondas vågskål den stora gröna
padda, som Vigg förut sett i rämnan och hon vog
mtcket. Och allas ögon, utom den snälle vättens, som tittade
åt annat håll, fästes på Vigg, konungens, konungadotterns,
tussarnas, dvärgarnas, tomtarnas, och allas ögon voro
antingen så stränga eller så sorgsna, men synnerligen
konungadotterns voro så milda och lidande, att Vigg förde
båda händerna till anletet och ej kunde se upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
