Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenmänniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmelseort upplöser sig kapseln, och medlet verkar omedelbart i
all sin skärpa. Ur dessa funderingar rycktes jag plötsligt
genom en förändring i musiken. Den ofvan till en
del anförda hymnen tystnade och följdes omedelbart af
en annan sång, om jag ej bedrager mig, en bearbetning
af en Horatiansk ode, ty jag igenkände följande ord,
brusande genom templet på vingarne af en yr och stormande melodi:
Hvad morgondagen ämnar dig, fråga ej!
Njut sorglös stunden, Ödet dig nu beskär,
Och sky ej, gosse, drufvans nektar,
Kärlekens nöjen och dansens yra.
Jag såg mig omkring på de åhörare, som stodo mig
närmast, och upptäckte en egen motsats mellan denna
lefnadsglada sångs uppmaning och deras ansikten. Deras
ögon blickade lika dystert som vanligt. Dock tycktes
sången icke vara utan inflytelse: man lyssnade till den,
och jag läste i månget anlete ett förtvifladt beslut att
lefva efter dess filosofi.
Sedan sången tystnat, fattade min vänlige ledsagare,
som troget hållit sig bredvid mig, min arm och hviskade:
– Nu kommer predikan, och ni får höra vår utmärkte
Athan, vetenskapens heros i vårt århundrade.
Jag höll på att fråga, hvilket nummer detta århundrade
egentligen bar, ty, såsom jag ofvanför nämnt, tusen
frågor hade skrifvit lika många ? i min hjärna, och jag
kände mig villrådig, om jag drömde allt detta eller om
jag, såsom de helige sju sofvare, uppvaknat i ett nytt
århundrade. Så eget och främmande förekom mig allt, som
jag såg och hörde.
Men nu fängslades min uppmärksamhet af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
