Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blyertsteckningar från Rom. III. Kolosseum. Hvilka voro barbarerna? Kolosseums ättlingar. Skådespelen. Röfvarstycket Laureolus. Munken Telemak. Signor Rosas gräfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bjöd allt hvad människohand och människokonst ditintills
skapat att ödmjuka sig för cesarernas amfiteater.
Men att pyramiderna och templen i Memfis lydt hans
maning, kan man tvifla på.
Omkring tre hundra år därefter kom häfdatecknaren
och häröfversten Ammianus Marcellinus till Rom. Han
är känd som en samvetsgrann historieskrifvare; men
framför Kolosseum kunde han icke lägga band på sin
österländska inbillningskraft. Han försäkrar, att murarne
äro så höga, att ögat tröttnar vid att följa dem på deras
himmelsstormande väg. Sanningen är att yttermuren har
omkring 200 fots höjd, och det är ju rätt vackert det,
då t. ex. Hagakyrkans torn ej når till 160.
Flyttom oss nu ytterligare tre till fyra hundra år
närmare våra dagar. Under den tiden vi sålunda öfverflyga
hade barbarer och jordbäfningar gång efter annan
hemsökt Rom. Men då bergen sviktade under vulkaniska
skalf, stod Kolosseum orubbligt. Och därför kunde vår
northumbriske frände, kyrkohistorikern Beda, uttala denna
varsel:
Så länge Kolosseum står, står Roma.
När Kolosseum faller, faller Roma.
Med Roma faller all världen.
Och här – efter som jag kom att nämna ordet
»barbarer» – må det tillåtas mig framhålla hvad Ampère
längesedan påpekat, att man gör våra germaniska fäder
och fränder mycken orätt, när man tror, att det företrädesvis
är de, som tillintetgjort Roms praktbyggnader
och konstskatter. Kardinal Mai har upptäckt en märkvärdig
urkund, skrifven af en munk Zacharia år 540, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
