Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnestal öfver C. W. A. Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vållas onekligen af de bevekelsegrunder, som skjutas
under ens handlingar af de många, hvilka icke fatta, att
någonting kan nödga en människa lämna timliga förmåner
åsido. Är mannen ringa och fattig, heter det,
att detta, eller än värre, afund mot de bättre lottade
förestafvar hans åsikter och handlingar. Mot dylika
tillvitelser värna börd och rikedom, och det torde vara den
säkraste pröfvostenen på ett ädelt skaplynne, att någon,
med dem i ägo, höjer sig öfver sin egen ställning och
hyllar en sak, som ur själfviskhetens synpunkt ej kan
vara hans eller hans likars. Men fri går ej heller han
för deras klander, som sänka allt ned till brynet af sin
själfkännedom. De säga om honom, att han söker folkgunst.
De villkor, som omgåfvo Carl Wilhelm August
Strandbergs vagga, vägrade honom denna pröfvosten, men
tilläto honom i stället ett nära och hjärtligt umgänge med
det arbetande folket. Inledningsdikten till Sånger i Pansar
låter oss förstå, att de intryck, som gossen fått af
detta umgänge, och det rön, som ynglingen gjort, att »det
rätta gällde ringa» bland denna världens store, gifvit hans
skaldeskap dess riktning. Men hvad var nu för Talis
Qualis folket, hvars sak han gjort till sin? Om han i
den nämnda dikten lägger under detta ord ett trängre
begrepp och därmed förstår de kroppsarbetande klasserna,
som under tidernas lopp visserligen tarfvat hela värnet
af den kärlek kristendomen vill ingifva, och af de rättsbegrepp,
som samhällslifvet långsamt utvecklar, och af
den skönhetslängtan, som lifvar skaldehjärtat och gör det
fientligt mot råhetsalstrande förtryck – så tager han dock
annanstädes samma ord i dess vidsträckta mening och
ser i folken personligheter, hvilka, likasom de enskilda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
