Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnestal öfver C. W. A. Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för honom tillgängligare än för de fleste. Det rådde en
gång i ordens värld samma rangbegrepp som i samhället.
Genom ett slags urval var det poetiska ordförrådet trångt
omgränsadt. Det gick med orden som med människorna:
kraftiga och egendomliga lynnen, som icke läto bli att
vara sig själfva, passade icke för det enformade sällskapslifvet
med dess i dansskolan inlärda later och efter tumstock utmätta
steg och bugningar. Man fick således en
liten samling »ädla ord» och »ädla uttryck» att röra sig
med. Den tiden sårade man smaken med att gråta;
men man rörde alla känslosamma hjärtan med att fälla
tårar och – om man riktigt ville gripa dem – gjuta
tårefloder. Så uppstodo en vältalighet och en salongspoesi,
som skapat vackra saker och därmed visat sin
rätt att vara till. Men som allrådande eller förhärskande
äro de farliga – farliga för känslans och tankens fria
skönhet, farliga äfven för själfva tungomålets lif. På
språkets vida område afstänga de en trädgård, där de
göra rön med praktväxters uppdragande, men lämna allt
det andra att förvildas och glömmas. Ord, som icke
nyttjas, dö. Tryggas icke deras lif af deras nödvändighet
för det hvardagliga tankeutbytet och de praktiska bestyren,
så fornas de och försvinna, så vida de icke odlas af
skaldekonsten eller vetenskapen. Den svenska vitterheten
under frihetstiden och tredje Gustaf drabbas ojämförligt
mindre af denna anmärkning än hennes förebild, den
psevdo-klassiska franska, och dennas flesta efterbilder.
Dels hade hon ännu icke kommit därhän att afsluta sitt
urval, dels föder hon vid detta med ett så innerligt natursinne,
att hon adlade och genom adlandet frälste många ord,
som kanhända annars fortlefvat endast i våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>