Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnestal öfver C. W. A. Strandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Englands och Frankrikes bästa litteratur medverkat
till att frigöra honom från den ensidighet, som följde
af hans första bekantskap med den tyska. Visst är,
att de år, som återstodo honom, visade hans bildningsgåfva
i sin fulländning. Han diktade icke mycket de
åren; men det mesta af detta hör till det bästa han
skänkt vår poesi. Hvem minnes icke sången, hvarmed
han höjde hänförelsen vid aftäckandet af Carl den tolftes
stod för tio år sedan? Den omutliga historien får icke
lyssna till skaldens maning:
»Ryck våra barn utur vår arm
Tag hjärtat ur vår egen barm,
Men rör ej vid hans bild!»
Hon måste skildra hjälten sådan han var med dygder
och fel, men har goda löften åt det folk, som så vill
glömma hvad han lät det vedervåga, lida och mista,
för att endast minnas de stolta äfventyr, hvarmed han
smyckat dess saga:
»Stå där på vakt vid speglande vatten,
Blicka mot soln, som kommer häråt,
Svep dig i frost, då vintriga natten
Sållar med gnistrande stjärnor sin stråt!
Och när vårt ödes mått sig fyller,
Res dig i sporrar än och kyller,
Samla ditt folk och mönstra det här,
Peka dit faran i antåg är!
Och lär oss brottas mot vidriga öden,
Med handen på värjan än i döden!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
