Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kyrka och prästerskap
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apostlama enligt nya testamentet under den helige andes 
omedelbara ledning förverkligade. Orsaken till denna brist
på följdriktighet hos våra motståndare ligger i öppen dag.
Att erkänna de apostoliska samfundsprinciperna, det är
att bryta stafven öfver hvarje tillstymmelse till prästvälde.
I själfva verket är bilden af den äldsta kristna kyrkan 
ingalunda skuggan af ett öfverlefvadt och »öfvervunnet» 
utvecklingsskede - af ett förflutet, som, betingadt af 
förgängliga tidsförhållanden, med dem försvunnit utan att 
äga annat än stundens betydelse. Historien företer icke 
endast en kedja af genomlefda och därmed förbrukade former; 
hon äger äfven typiska bilder, som hänvisa på framtiden. 
Vandraren, i det han kastar en blick bakom sig på nejder, 
som hans fot icke mer skall trampa, kan dock i skyarna få 
skåda en hägring af den ängd, som utgör målet för hans färd. 
Sådana hägringar framter historien flera. De visa sig i 
synnerhet, när en stor idé för första gången och i hela 
kraften af sin ursprunglighet framblixtrar i mänsklighetens 
medvetande. De andliga organismerna skilja sig uti sin 
utbildningsgång från de sinnliga äfven därutinnan, att de i 
sitt embryo, sin första uppenbarelse, åskådliggöra, om än 
hastigt och försvinnande, de ideala dragen af den gestalt, 
som de en gång fullt förverkligade skola äga. Det förflutna 
har haft ej blott profetiska individer, utan ock profetiska
samfund. Om en viss historiens företeelse skall räknas till 
dessa eller anses böra till en »öfvervunnen ståndpunkt» 
beror teoretiskt på en analys af dess väsen och praktiskt 
på den förvantskap de lefvande släktena instinktivt eller 
medvetet känna, att hon äger till deras egna föreställningar, 
förhoppningar och behof. Och hvad nu
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
