Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den hvita rasens framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pris än den hvite arbetaren är i stånd att göra det.
Längesedan har i kampen mellan industrialismen och
kroppsarbetet den tanke uppdykt och äfven, så godt som det
tills vidare kunnat ske, sökt förverkliga sig, att ersätta den
hvita arbetareklassen med en gul. Lyckas icke den ariska
själfbevarelseinstinkten att mota planen härtill i porten,
då får Europa först
en hvit öfverklass och en gul underklass;
därefter en till sin allt större del gul öfverklass och en gul underklass,
slutligen gula kapitalister och mandariner och en gul underklass,
med andra ord en kinesisk folkstock i stället för en arisk.
I Kina reder sig en arbetare med 8—12 öre om
dagen jämte kost, en arbetarefamilj med mindre än 75
utan kost. Det har visat sig, att i San Francisco kinesiske
arbetare kunnat lefva och trifvas på än mindre. För
europeiska arbetare är det rent af omöjligt att med bevarad
lifskraft och själfaktning existera på sådana villkor. Äfven
med betydligt högre dagsinkomst skulle de vansläktas i
kroppsligt afseende och gå under. Omöjligheten har sin
grund i rasens själfva lifsvillkor. Täflande för lifvet med de
gule arbetarne skulle de vissna som Hebrons ekar, försatta
i den heta ökensanden, där ginsten kan lefva och trifvas.
Det är under sådana förhållanden naturligt — ty
»affär är affär» — att tanken på införskrifning af gula
arbetare snart skulle öfvergå till handling. Hvad Amerika
och Oceanien vidkommer, har man redan haft tillfälle att
ur olika synpunkter bedöma införskrifningens förmåner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
