Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vår tids påstådda materialism
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nära nog till mänsklighetens vagga. Herrar Büchner, Vogt, 
Moleschott, Czolbe, Auguste Comte och hvad allt de heta, 
vår tids kvasifilosofiska materialister, hafva sina 
föregångare i herrarne Buddha, Leukippos, Suidas, Demokritos, 
Epikuros, Hobbes, La Mettrie och andra, och hvad nu denna 
materialistiska riktning beträffar, har den aldrig blifvit 
grundligare belyst, aldrig kraftigare tillbakavisad än just 
i våra dagar. »Nyttighetsprincipen», som föregående 
århundradens sensualister uppställde, vågar ingen i vår tid 
framhålla som den yttersta och högsta. Men här är fråga om 
den praktiska sidan, om arten af den närvarande generationens 
lif och sträfvanden. Svenska Tidningens mäster Herrmann 
medgifver utan tvifvel, att ett tidehvarf är materialistiskt 
i den mån, som den råa eller raffinerade sinnligheten öfverväger 
i det enskilda lifvet, egoismen och förtrycket i 
statsförhållandena och liknöjdheten gör sig gällande på det 
andligas områden i allmänhet. Men skulle Herrmann Redivivus 
då verkligen på fullt allvar vilja nedsätta en tid, som lossat 
millioner slafvars och lifegnas bojor, som erkänner 
folkundervisningen såsom en af statens högsta uppgifter, ser 
folken, i stället för några enskilda, uppträda som konstens 
vänner och mæcenater, firar så många vetenskapliga triumfer,
företer så lifliga religiösa väckelser och så många försök att 
i stat och samhälle realisera rättvisans och broderlighetens 
idéer, och som slutligen kan räkna ett helt kalendarium af män, 
som lidit martyrdöden för hvad de ansett rätt och godt; kan 
mäster Herrmann på allvar vilja nedsätta denna tid, som med alla 
sina lyten dock visar så liflig verksamhet i alla det andligas 
sfärer, lifligare än under någon föregående historisk epok?
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
