Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modersmålets litteratur i skolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfärdigat sina stoder och Sofokles skrifvit sina sorgespel.
Med ett ord: människorna hade länge verkat i det skönas
tjänst, innan de visste, hvad det sköna är. Och intill
denna dag hafva skalder och konstnärer utan att veta
stort mer än Hippias därom alstrat verk, i hvilka man
förnimmer det skönas närvaro.
Att konsterna idkades före uppkomsten af en vetenskap om
det sköna är icke besynnerligare än att människorna tänkte,
innan logiken hade uppställt tankelagarne. Estetik, logik,
all vetenskap utgår på att vidga medvetandets, den klara
uppfattningens gräns, så att den inom sig upptager allt
flera af de yttringar, som annars uteslutande skulle falla
inom instinktens och den omedvetna naturprocessens krets.
I alla tider hafva lefvat män, hvilka liksom Sokrates
härbergerat i sitt hus en frågvis, närgången varelse, som
icke lämnat dem i ro, förr än de gjort allvarliga försök
att besvara hennes frågor. Det är dessa bemödanden, som
småningom utvidga vetandet utan att fördenskull någonsin
kunna upphäfva de krafter i människan, hvilka till själfva
sitt väsen äro instinktiva. Den farhågan har emellertid
ofta blifvit uttalad, att t. ex. estetiken med sin
begreppsanalys skall grumla konstnärens ingifvelse och
förvandla hans verk till ett alster af reflexioner i
stället för af den skapande inbillningskraften. Denna
fruktan är icke mer grundad, än om någon ville påstå att
en man, som studerat människoorganismens utveckling ur
den mikroskopiska cellen, fördenskull vore urståndsatt att
alstra sköna barn. Hans kunskap om detta förlopp är något
annat än den kraft, som i förloppet är verksam, samt kan
hvarken kväfva, förringa eller omgestalta denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
