- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:528

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornnordiskt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

528 VIKTOR RYDBEnG.

sällspordt, har helt visst icke sin grund i likgiltighet för
det egna språkets räddning från undergång, utan däruti,
att de författare ibland oss äro ytterst få, som
förstå att skilja mellan de svenska orden och de lånade
tyska, mellan de under en osäll tid af andlig träldom
tillbakasatta barnen i huset och de främmande snyltgästerna.
Och orsaken därtill är åter vårt skolväsen, som
oförlåtligt vårdslösat det svenska språket och tillbakasätter
det än i dag på ett för den fosterländska känslan
upprörande och för vår folkliga tillvaro hotande sätt.
Följden häraf är, att det ena högborna och ädelt
klingande svenska ordet efter det andra kommer ur bruk,
och att man allt jämt håller i med att låna utifrån,
emedan man icke känner det svenska ordförråd, som står
till buds, och än mindre de ordbildningens lagar, genom
hvilka man vore i stånd att föryngra, försköna och
utveckla språket ur dess egna källor.

Men just därför, att hr Gödecke gått vårt modersmåls
rättmätiga kraf så varmt och så insiktsfullt till
mötes, äro de få fall, då han lämnat det ur sikte, dess
mer i ögonen fallande. Det fins, tro vi, endast ett par
tre romaniska ord i hela det lilla häftet; ett af dem är
ordet arrende, men hvarför nyttja ordet arrendebönder,
då man har åbor, landbor eller det af hr G. äfven
upptagna, från isländskan återhämtade landsetar? Bland
tyska och tyskt bildade ord, som onödigtvis nyttjas, äro
»uppräknade» för talde, »ersättning» för skadestånd,
»bedrift» för bragd, »belefvenhet» för lefnadsvett,
»spetsen» för udden (af ett svärd) o. s. v. Det är för ingen
del vår mening, att de här märkta orden, som med
hundratal sina likar rotfäst sig i språket, skulle utdömas;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/b0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free