Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
musslor och cephalopoder, brachiopoderna och
Cephalopoderna i synnerhet i utomordentlig mängd.
Dessa båda klasser äro i starkt aftagande mot
den närvarande skapelseperioden, under det att
motsatsen äger rum med musslor och
snäckdjur, särdeles de sistnämnda. Af molluskoiderna
hafva endast Moss-djuren fasta delar, som kunnat
förstenas och bibehållas: de äro ganska talrika
äfven i de äldre jordlagren, och till dem torde
slägtet Oldhamia (fig. 2 64) höra, det äldsta af
alla kända fossila djur.
Blötdjuren indelas, såsom vi redan veta,
i tvenne underprovinser, äkta och oäkta blötdjur,
hvilka hufvudsakligen karakteriseras af
nervsystemets olika utveckling.
A. Äkta Blötdjur (Mollusca vera).
§ 228. Hos denna grupp bestar nervsystemet alltid af flera,
genom nervsträngar så förenade ganglier, att ett slags halsband
bildas kring matstrupen, ehuru det icke förlänges bakåt så, att det
bildar en under tarmkanalen belägen kedja, såsom hos leddjuren;
det visar merendels (fig. 2 9) två par större nervmassor, af hvilka
den första ligger öfver svalget, den andra under detta eller vid
foten, hvartill kommer en tredje, längre bakåt, i närheten af gälarne
och inelfvorna liggande nervknut.
De äkta eller egentliga blötdjurens kroppsform är mycket
omvexlande, men alltid mer eller mindre tydligt bilateral, ofta spiralvriden.
Ett särskildt hufvud, bärande sinnesorganerna, finnes hos de högre
klasserna, men saknas hos musseldjuren, hos hvilka de högre
sinnesorganerna, då sådana finnas, ha sin plats på mantelranden. Hos den högsta
klassen, Cephalopoderna, finner man en antydning till ett inre skelett,
hvilket dock mera tjenar att omsluta och beskydda inre organer, än att
förskaffa rörelseapparaten stödjepunkter och häfstänger. Musklerna
fästa sig omedelbart på kroppshöljet, och verka nästan endast på
den punkt, der de äro infogade, hvarföre rörelserna också i
allmänhet äro mycket långsamma och sakna den bestämdhet och
noggrannhet, som de äga hos de högre djuren. Några (cephalopoder)
hafva långa, böjliga, för ställflyttningen bestämda bihang eller armar,
såsom t. ex. åttfotingen (fig. 26 5); men dessa organer äro icke
ordnade i symmetriska rader längs kroppen, såsom hos vertebrater
Fig. 264.
Oldhamia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
