- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
307

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närvaron af de tvenne oftast kalkartade <i>skal<i>, hvilka från sidorna
omgifva den platta kroppen, såsom permarne omsluta en bok. Dessa
båda skal äro alldeles egendomliga för musseldjuren och saknas
aldrig; till och med i de få fall, då de hos det fullbildade djuret
äro mycket små och rudimentära, äro de i ungdomen väl utvecklade.
I allmänhet bestå skalen af tre olika lager, af hvilka det öfversta,
den så kallade <i>öfverhuden<i>, är hornartad samt går merendels lätt
förlorad och saknas ofta alldeles: under denna finnes ett lager af
lodrätt eller snedt ställda, med kalk fyllda, pelarlika celler, som
bildas af sjelfva den förtjockade mantelranden, från hvilken också
öfverhuden härleder sig; underst utgöres skalet af talrika, öfver
hvarandra liggande, veckade lameller, som afsöndras af hela
mantelytan och gifva skalets insida dess perlemorglans. Då de båda skalen
äro fullkomligt lika, säges djuret vara <i>likskaligt<i>, i motsatt fall
<i>olikskaligt<i>: delas skalen genom en från deras föreningspunkt mot skalets
fria rand dragen rät linia i tvenne lika halfvor, så äro de <i>liksidiga<i>,
eljest <i>oliksidiga<i>. Stundom är skalens form ganska oregelmässig,
såsom hos hammarmusslorna och hos ostronen; men i allmänhet äro
de mer eller mindre regelbundet rundade eller äggformiga. Midt
på djurets ryggsida äro skalen förenade genom ett elastiskt ligament,
kalladt <i>låsbandet<i>, eller genom ett så kalladt <i>lås<i>, bestående af i
hvarandra ingripande lister eller taggar (<i>tänder<i>) och fördjupningar
(<i>gropar<i>); oftast visa skalen både lås och låsband. — Alla
musseldjur lefva i vatten och andas genom <i>gälar<i>. För öfrigt visa de båda
underklasser, i hvilka de indelas, en temligen olika organisation,
och vi uppskjuta derföre den vidare redogörelsen för deras
byggnad till karakteristiken af dessa underklasser: <i>Musslorna<i> och
Brachiopoderna eller <i>Armfotingarne<i>.

Underkl. I. <b>Musslor<b> (Lamellibranchiata).

§ 260. Dessa djur skiljas med lätthet från följande
underklass derigenom, att de äga särskilda, från mantelskifvorna skilda
gälar, som hafva formen af två (sällan ett) mellan kroppen och
manteln nedhängande blad eller lameller (hvaraf benämningen
<i>lamellibranchier<i> eller <i>bladgälar<i>). Kroppen (<i>inelfssäcken<i>) är hoptryckt, och
inneslutes fullständigt af de båda mantelskifvorna, som endast
sammanhänga med kroppen längs låsranden eller djurets ryggsida. Längs
den motsatta randen eller nedåt äro de merendels fria, men
stundom växa de derstädes tillsammans med hvarandra, så att det
mellan dem endast finnes en öppning framtill för foten och en annan
baktill för in- och utförandet af respirationsvattnet. Hos de
musslor, som gräfva sig ned i dy och sand eller borra sig in i sten, är
bakre delen af de båda mantelskifvorna förenade till två kortare eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free