Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ömse sidor. Hos Salperna försvinna slutligen äfven dessa med
springor försedda sidostycken, och gälen består hos dem af ett
enkelt, ihåligt band, som sträcker sig i diagonal riktning från buksidan
uppåt och framåt (fig. 299).— Vattnet, som införes genom mantelns
framöppning, kommer omedelbart eller efter att hafva gått genom
gälspringorna, då sådana finnas, in i ett stort rum, kroppskaviteten, som
omgifver gälen och mynnar utåt genom kloaköppningen. Vattnets
utdrifvande åstadkommes genom sammandragningen af
kroppsmusklerna, som ligga under manteln och antingen utgöra ett
sammanhängande lager, en muskelsäck (fig. 3 04), eller bilda ett i särskilda
band- eller ringformiga strimmor upplöst lager (fig. 301). Såsom
vi redan nämnt, utdrifves vattnet hos Salperna (och Doliolum) med
sådan kraft, att kroppen derigenom föres framåt i motsatt riktning.
Hos några få drifves vattnet ut genom samma öppning, som det
infördes.
Med undantag af de egentliga Ascidierna förekommer hos
manteldjuren allmänt såväl könlös, som könsfortplantning. Men i
allmänhet äro dessa olika fortplantningssätt fördelade på individer af olika
form och tillhörande skilda generationer, och de flesta manteldjur
utveckla sig således genom generafionsvexel, som dock inom de olika
grupperna visar flerahanda egendomligheter.
Alla manteldjur äro hermafroditer, med en honlig och en
hanlig generationskörtel, hvilka i allmänhet öppna sig med hvar sin
ut-föringsgång, i bakre delen af kroppskaviten. Salperna utmärka sig
derigenom, att hos dem utvecklas endast ett ägg i sender,
hvilket under sin tillväxt småningom rycker framåt från sitt första
läge, och stannar i moderdjurets kropp, till dess det uppnått en
betydlig storlek, då den kapsel, hvari det är inneslutet, spränges, och
det unga djuret begifver sig ut genom kloak-öppningen. Detta djur
blifver dock aldrig fullkomligt likt moderdjuret, utan afviker från
detsamma något, både till sin yttre form och den inre byggnaden,
och — hvilket är det vigtigaste — det kommer aldrig till
könsmognad, utan fortplantar sig på könlös väg och är således en amma (l:
§§ 392 o. följ.). I stället för honliga och hanliga generationsdelar
har det en s. k. groddstock för alstrandet af nya individer, d. v. s.
ett slags rät eller spiralvriden, kanalartad sträng, som ligger i en
särskild, utåt sig öppnande hålighet: på ömse sidor af denna sträng
bildar sig genom knoppning en lång rad nya Salper, som, då de
uppnått en viss utbildning, på en gång lösgöra sig från
groddstocken och simma omkring såsom en dubbel kedja af löst
sammanhängande djur. Dylika Salp-kedjor bildas fortfarande af ammans
groddstock och bestå af könsdjur, som sedan i sin ordning
frambringa ägg, af hvilka nya ammor uppstå o. s. v. Äfven arterna af
slägtet Doliolum utveckla sig genom en liknande generationsvexel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
