- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
327

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hos de lägre former, som närmast erinra om maskarne genom en
lika yttre form för flertalet af de på hvarandra följande
kroppsafdelningarne. Genom närvaron af verkliga, ledade extremiteter, skilja
sig leddjuren vidare från maskarne och de öfriga ryggradslösa
djuren, men öfverensstämma med dessa genom saknaden af ett inre
skelett och ett cerebrospinalt nervsystem, som ensamt tillkomma
djurrikets högsta provins, ryggradsdjuren.

§ 283. Alla leddjur hafva en bilateral kropp, likasom
ryggradsdjuren. Som de helt och hållet sakna ett inre skelett, fästa
sig deras muskler på sjelfva kroppshöljet, som nästan alltid är hårdt
och fast, chitin- eller kalkartadt. Det bildar således ett yttre eller
hudskelett, genom tunna och mjuka mellanrum afdeladt i ringar, hvilket
innesluter de mjukare delarne. Denna hud bytes om flera gånger
under djurets tillväxt, och ofta beledsaga dessa hudombyten stora
förändringar i djurets hela organisation. Antalet af kroppsringarne
är mycket olika, men de gruppera sig merendels i tvenne
afdelningar, fram-kroppen (cephalothorax) och bak-kroppen (abdomen),
af hvilka den förstnämnda vanligtvis är afdelad i hufvud och
mellankropp (thorax), under det att bak-kroppen kan vara delad i den
egentliga bak-kroppen och svansen eller stjerten. Hos krustaceer
och myriapoder är denna gruppering mindre tydlig, hvarföre dessa
djurs kropp riktigare indelas i hufvud och bål, hvartill hos
krustaceerna merendels kommer en stjert såsom en tredje kroppsafdelning.

Hvarje segment, hvaraf kroppen består, kan bära ett par
appendikulära organer (käkar, ben, vingar o. s. v.), men stundom
finnes det tvenne par på samma segment, af hvilka då vanligtvis endast
ett par sitter på segmentets buksida, det andra på ryggsidan. Oftast
sakna dock enskilda eller hela sviter af kroppsringar sådana bihang.
Hos de lägre formerna är deras antal störst, hos de högre ringare:
under djurets larvtillstånd saknas de stundom alldeles, och uppträda
då först, när djuret uppnått sin fulla utveckling. Dock inträffar
äfven, att djuret i ungdomen har flera sådana organer, och att deras
antal sedermera reduceras. Extremiteterna, likasom de flesta öfriga
appendikulära organerna, äro således alltid ordnade symmetriskt å
ömse sidor om kroppen. De visa en med sjelfva
kropps-segmenteringen analog byggnad, ty de utgöras af ihåliga rör eller ringar,
som innesluta musklerna och äro rörligt hopfogade med hvarandra,
och bilda således verkliga leder. En dylik byggnad visa äfven de
spröt eller antenner, som sitta på det första segmentet, framför munnen.

§ 284. Nervsystemet, hvars särskilda afdelningar hos de lägsta
formerna och under larvtillståndet äro hvarandra temligen lika, består
egentligen af ett större antal nervknutar, nämligen två i hvarje segment,
hvilka utskicka nerver till de omgifvande delarne och än äro
förenade med hvarandra genom tvärkominissurer, än sammansmälta till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free