Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t. ex.), som samlar sig i en särskild kontraktil blåsa och kan
utpressas såsom ett försvarsmedel, då djuret oroas. Andra dermed
analoga sekretionsorganer (glandulce odoriferce eller luktkörtlar) finner
man ofta under insekternas hud; och hos de insektlarver, som
hafva förmågan att spinna, iakttager man tvenne spinnkörtlar i form
af två långa, längs kroppens sidor belägna blindsäckar, hvilka mynna
ut på underläppen och lemna ett sekret, som i beröring med luften
stelnar till de silkestrådar, hvilka dessa larver spinna och hvaraf de
merendels förfärdiga sig en hylsa, då de skola förpuppas.
§ 303. Ett organ, som utan att visa någon omedelbar
förbindelse med tarmkanalen, dock synes stå i nära förhållande till
nu-tritionsprocessen, är insekternas s. k. fettkropp (corpus adiposum),
hvilken i synnerhet är utvecklad under larvperioden. Den består af
celler, innehållande fettdroppar, och bildar vanligen gulaktiga skifvor
eller portioner, som sammanhänga med hvarandra genom fina
trachégrenar, och dels äro aflagrade vid kroppsväggarne, dels i
mellanrummen mellan de särskilda inre organerna. Hos de insekter, som
genomgå fullständig förvandling, synes en stor del af fettkroppen
förbrukas under puppstadiet. Hos lysmasken (fig. 340) och några
andra insekter är det vissa,
ehuru icke olika organiserade
partier af fettkroppen, som
hafva förmågan att lysa i
mörkret.
§ 304. Likasom hos
blötdjuren, saknas äfven hos
insekterna ett särskildt
lymfkärl-system, och det är
således genom en enkel
imbibition, som chylus
genomgår tarmkanalens väggar och
blandar sig med blodet. Denna vätska är färglös (sällan röd- eller
grönaktig;, och rör sig icke i särskilda ådror, utan i mellanrummen
mellan kroppens alla organer. Insekternas cirkulationsapparat är
nämligen inskränkt till ett centralorgan, det s. k. ryggkärlet (vas
dorsale) (I: fig. 63), som sträcker sig längs midten af abdomens
ryggsida, och genom insnörningar är afdeladt i ett antal kamrar.
Framåt utskickar det en rörformig förlängning eller aorta, som
sträcker sig in i thorax och hufvudet. Ryggkärlet fasthålles i sitt
läge genom å ömse sidor belägna, tresidiga muskler, som utgå med
bred basis från hvarje särskild kammares öfre och undre sida, och
afsmalna mot det ställe på abdomens rygg-skenor, der de hafva sitt
fäste. Dessa muskler begränsa också ett slags sinus, i hvilken
blodet samlar sig från kroppens särskilda delar för att inträda i rygg-
Lysmask (Lampyris
noctiluca), hane.
Lysmask (Lampyris
noctiluca), hona.
Fig. 339.
Fig. 340.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
