Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sålunda återvinna sina lifgifvande egenskaper. Det är nämligen
tydligt, att om respirationen försigginge på det vanliga sättet, genom
lungor eller gälar, så skulle blodets syrsättning, på grund af den
långsamma och oregelbundna cirkulationen, ej kunna blifva annat an
mycket ofullständig. I stället för att låta blodet begifva sig till
ett särskildt respirationsorgan, har naturen derföre hos insekterna
gått till väga på ett helt annat sätt: hon har infört luften till blodet
i alla delar af kroppen, förmedelst en mängd kanaler, som
kommunicera utåt och förgrena sig i oändlighet i det inre af organerna
(fig. 341). Dessa luftförande kanaler, hvilka, såsom vi redan veta
(I: § 146), kallas tracheer, visa en ganska anmärkningsvärd
byggnad och uppträda under talrika modifikationer. De öppningar,
genom hvilka luften intränger i tracheerna, kallar man andhål (stigmata
l. spiracula): de hafva sitt läge på kroppens sidor och alltid på
gränsen mellan tvenne på hvarandra följande kroppsringar.
Vanligtvis finnes det ett par andhål för hvarje segment: dock saknas de
alltid mellan hufvudet och första thoracal-segmentet, och ofta är
deras antal ännu mera reduceradt. Andhålens form är antingen
rundad, då de vanligen omgifvas af en hornartad ring och äro besatta
med borst eller taggar, eller ock hafva de formen af små springor,
omgifna af tvenne fast sammanslutande läppar, som också ofta bära
inåt riktade, greniga taggar. Hvarje stigma för inåt till en eller
flera traché-stammar: dessa äro vanligtvis förenade med hvarandra
genom andra rör, och derigenom bildas ganska ofta tvenne stora,
längs kroppens sidor löpande hufvud-trachéstammar (fig. 341, (g).—
Tracheerna, som af den luft, hvarmed de äro fyllda, merendels
erhålla ett silfver- eller perlmorglänsande utseende, hafva i
allmänhet formen af cylindriska rör, som ända in i sina finaste
förgreningar visa sig spiralformigt ringlade: den s. k. spiraltråden, hvarpå
detta utseende beror, är emellertid icke, såsom man länge trott, ett
särskildt organ, utan bildas blott af en förtjockning af tracheens
inre chitinhinna (cuticula), hvilken utvändigt öfverklädes af ett tunnt
cell-lager. Hos många insekter visa vissa traché-grenar blåslika
utvidgningar (traché-blåsor), hvilka alltid sakna spiraltråd: dylika
blåsformiga tracheer finner man också stundom omedelbart innanför
andhålen, i synnerhet hos många steklar och flugor, der de å ömse
sidor, vid första abdominal-stigmat, bilda en stor luftsäck. —
Under det de inre respirationsorganerna i hufvudsaken äro hvarandra
lika hos alla insekter, erbjuda de yttre hos många i vatten
lefvande former, och i synnerhet hos de insektlarver, som ständigt
uppehålla sig under vattenytan, egendomliga modifikationer. Hos
de sistnämnda slutas nämligen tracheernas hufvudstammar icke med
andhål, utan fortsätta sig in i bihang på kroppens yta, som man
kallar traché-gälar (branchiw tracheales). Formen af dessa traché-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
