- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
350

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anbragta i spetsen af ett från bakre kroppsändan utgående
andedrägtsrör (sipho), såsom hos mygglarverna (fig. 344) samt här ofta
omgifna af hår, som kunna spärras ut i form af en krans eller
stjerna.

Hvad den mekanism beträffar, genom hvilken luften förnyas i
tracheerna, så synes den i allmänhet endast bestå i omvexlande
utvidgningar och sammandragningar af abdomen. Insekternas respiration är
ganska liflig. De förbruka en betydlig mängd luft, i förhållande till
sin volym, och de blifva snart skendöda, om man beröfvar dem
syrets inflytande; men de kunna ganska länge förblifva i detta
tillstånd, utan att förlora förmågan att åter komma till lifs.

§ 306. De flesta insekter utveckla endast föga värme; men
några af dessa djur frambringa dock under vissa omständigheter en
värmemängd, som är tillräcklig för att märkbart höja deras
temperatur. Sådant är fallet med bien t. ex., i synnerhet när de äro i
stark rörelse i sin kupa, och det är att märka, att deras
respiration då visar sig vara särdeles liflig.

§ 307. Ett annat, ännu anmärkningsvärdare fenomen, hvars
orsak man emellertid icke med säkerhet känner, är förmågan att
frambringa ljus, som man iakttager hos några insekter, och som vi
redan (§ 303) haft tillfälle att omnämna. Lysmasken (Lampyris
noctiluca) gifver oss derpå ett allmänt bekant exempel: hanen (fig.
339) är bevingad och lyser endast föga, men honan (fig. 340), som
är vinglös, och som man ofta finner i gräset under de varma
sommarnätterna, sprider ett vackert, fosforescerande ljus. Hos arterna
af ett närstående slägte, eldflugorna (Luciola), af hvilka i synnerhet
en art, L. italica, är allmän i Italien, lysa båda könen starkt; men
denna märkvärdiga egenskap är i synnerhet utvecklad hos de med
våra s. k. knappare (Elater) beslägtade arterna af slägtet Pyrophorus,
hvilka tillhöra de heta delarne af Amerika, och under sin snabba
flygt i mörkret förete en praktfull anblick. De lysa så starkt, att
man kan se att läsa vid det ljus, som några i ett glas inspärrade
individer sprida omkring sig. Qvinnorna sätta dem ofta i håret
såsom prydnader, och man försäkrar till och med, att Indianerna
begagna dem såsom lyktor under sina nattliga färder. — Hos
lysmaskarne och eldflugorna kommer ljuset från några fläckar ofvanpå
de bakersta abdominal-segmenten; Pyrophorus-arterna utstråla
deremot sitt sken från tvenne dylika fläckar på thorax.

§ 308. Alla insekter äro skildkönade, och ofta äro båda
könen hvarandra betydligt olika, hvarpå vi redan haft ett exempel i
lysmasken (figg. 339 o. 340). Icke sällan inträffar, att individer
förekomma, som normalt aldrig erhålla utvecklade generationsorganer,
och som följaktligen äro oskickliga till fortplantning. Dessa så
kallade könlösa individer eller neutrer spela i synnerhet en betydande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free