- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
369

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vingar. De likna dem äfven till kroppsform och utseende i
allmänhet, men skilja sig alltid från dem och de öfriga nätvingarne (med
hvilka de ofta förenas) genom saknaden af ett hvilande
puppstadium. Larverna af de flesta lefva i vatten och andas då
merendels med trachégälar, samt afvika i allmänhet till sitt utseende
betydligt från imago (figg. 342 — 343). — Hit höra de rofgiriga, snabbt
flygande Trollsländorna, t. ex. slägtena Libellula (fig. 370) och Agrion
(fig. 3 7); Dag- (Ephemera) (fig. 343) och Sjö-sländorna (Perlat. ex.),
hvilka såsom imagines hafva rudimentära mundelar, samt Gnag-sländorna
(t. ex. Psocus), som hafva glesådriga, eller, såsom Boklusen
(Troctes pulsatorius), inga vingar. Slutligen räkna vi hit Termiterna eller
"hvita myrorna" (Termes) (fig. 371), hvilka äro lika så berömda
för sina byggnader och sitt samhällslif, som de äro beryktade för
sina härjningar. Utom de bevingade, fortplantningsskicklige
individerna finnas i termitsamhällena två slags könlösa, obevingade
former, af hvilka det ena slaget,
kallade soldater, hafva att
besörja koloniens försvar, under
det de andra, arbetarne,
uppföra dess boning och sköta
larverna.

II. Egentliga
Rätvingar (Orthoptera genuina).
Dessa hafva fyra olikartade
vingar, af hvilka de främre äro
läderartade täckvingar (dytra),
de bakre breda, hornartade,
längs efter veckade flygvingar.
Stundom saknas vingar. Dessa
insekter hafva kraftiga
mundelar, stor prothorax, och
merendels hoppfötter: på dem
syftar närmast hvad vi anfört om
rätvingarnes ordning i sin
helhet. De flesta äro stora,
glupska skadedjur; de lefva alla, både som larver och imagines, på
land. — Hit höra de genom sina korta täckvingar utmärkta
Tvestjertame (Forficula) (fig. 322); — vidare Kakerlackorna (Blatta) (fig.
3 6 9), Rofhöskräckorna (t. ex. Mantis) (fig. 317) och
Spökhöskräckorna (t. ex. Phasma och Phyllium) (fig. 372), hvilka alla hafva
gångfötter; Syrsorna, såsom Mullvadssyrsan (Gryllotalpa) (fig. 316), och
Hussyrsan (Acheta domestica) (fig. 373); Vårtbitarne (Locusta) och
Gräshopporna (Gryllus) (figg. 314 o. 368). — Äfven de i många
hänseenden afvikande små djur, som kallas Blåsfotingar (Physopoda),

Termiter {Termes).

Fig. 371.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free