- Project Runeberg -  Zoologins grunder. Sednare afdelningen, Djurrikets system, II, Ryggradslösa djur /
372

(1865) [MARC] Author: Tamerlan Thorell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

långa malpighiska kärl. Nervsystemet visar ett mycket omvexlande
antal ganglier, och hos många saknas sådana helt och hållet i
abdomen. Äggrörens antal är nästan alltid betydligt. De båda
hufvud-trachéstammarne utvidga sig vid abdomens bas till tvenne
mycket stora trachéblåsor eller luftsäckar.

Alla genomgå fullständiga metamorfoser. Larverna sakna
fötter och oftast äfven tydligt hufvud; en del lefva i vatten, andra i
ruttnande djur- och växtämnen, fuktig jord o. s. v.; åter andra
såsom parasiter inuti andra insekter. De flesta förpuppa sig
innanför den tillhårdnande larvhuden (pupce coarciatce: fig. 335, tf),
under det pupporna af andra (myggor, en del flugor) likna fjärilarnes
(äro pupce obtectce). — De fullbildade tvåvingarne lefva antingen af
växtsafter eller af blod, och till dem hör flertalet af de för
menniskan besvärligaste insekterna.

Vi indela denna ytterst talrika ordning i tvenne
underordningar: Egentliga tvåvingar och Loppor, af hvilka den sednare
innefattar endast ett ringa antal arter.

I. Egentliga Tvåvingar (Diptera genuina). Dessa, de
typiska tvåvingarne, igenkännas derpå, att de tre thoracalsegmenten
äro sammanväxta med hvarandra till ett enda stycke, och att
underläppen är oledad. De hafva med få undantag vingar,
svängkolf-var och facettögon, men icke hoppfötter. De kunna fördelas i tre
större grupper, Myggor, Flugor och Pupiparer.

1. Hos de flesta egentliga tvåvingar betäckas maxillerna af
öfverläppen. En del af dessa, Myggorna (Nemocera), hafva långa,

6—flerledade antenner:
sådana äro de egentliga
Myggorna, t. ex. slägtena Culex
(Stickmyggor) (figg. 344 o.
345) och Chironomus, samt
Harkrankarne (t. ex. Tipula)
och Knotten (Simulia), till
hvilket slägte en del af
Södra Amerikas beryktade
"mosquitos" höra. — 2. Andra,
Flugorna (Brachycera) ,
hafva korta, merendels
3-ledade antenner, och till
dessa hör det stora
flertalet af tvåvingar. Vi anföra
såsom exempel Brömsarne, t. ex. Boskapsbrömsarne (Tabanus) (fig.
375) och Regnbrömsarne (Hamatopota); vidare slägtena Stratiomys;
Asilus; Bombylius (fig. 354) och Nemestrina (fig. 331); Empis;
Syrphus; Conops (fig. 321); Styngflugorna (Oestrus, Gastrus) (fig. 335);

Bröms (Tabanus).

Fig. 375.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:47:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryggrad/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free